20 tips om debattartiklar

Debattartikeln är en bra plattform för den som vill delta i samhällsdebatten. I en debattartikel kan ni sammanfatta budskap och argument, skapa uppmärksamhet kring er fråga och rikta er direkt till relevanta opinionsbildare och beslutsfattare.

Läs mer om vår heldagskurs Opinionsbildning och hör gärna av dig till Kristoffer Housset om du vill ha fler tips.

Gör så här

1

Följ debatten

Håll er uppdaterade om vad som diskuteras genom att kontinuerligt följa debattsidor och debattprogram. Använd en webbtjänst för bevakning av era viktiga frågor.

2

Utnyttja dagsaktualitet

En bra debattartikel börjar ofta med orden ”I dag …”. Öka möjligheterna till publicering genom att koppla ert budskap till ett ämne som är aktuellt men inte uttjatat. Artikeln kan knyta an till en ny utredning, en riksdagsdebatt eller en årsdag.

3

Presentera en nyhet

För avsändaren är det egna budskapet viktigast, men debattredaktören vill gärna ha nyheter som gör att tidningen nämns i andra medier. Ett sätt kan vara att presentera en ny undersökning eller tidigare opublicerad statistik som belyser frågan.

4

Tänk konstruktivt

En debattartikel utgår ofta från ett specifikt samhällsproblem. Försäkra er om att problemställningen är aktuell, relevant och intresseväckande. Formulera alltid ett konkret förslag på hur problemet kan lösas.

5

Betona allmänintresset

Argumentera utifrån ett allmänintresse, utan att dölja egenintresset. Redogör för hur frågan berör många, gärna med konkreta exempel. Undvik all egenreklam eftersom det minskar sannolikheten för publicering.

6

Sök allianser

Genom att underteckna debattartikeln tillsammans med andra kan allmänintresset framhävas. Lyckas ni dessutom hitta oväntade konstellationer är detta intressant i sig. Fördelarna ska dock vägas mot att er egen roll tunnas ut och att ni kan tvingas till tidsödande kompromisser om innehållet.

7

Belys motsättningar

Tydliggör olika ståndpunkter och ställ gärna någon till svars. Debattredaktörer brukar uppskatta skarpa replikskiften och den person som inleder debatten får i normalfallet också erbjudande om en slutreplik.

8

Rubricera tydligt

Ofta skriver redaktören en egen rubrik, men ett bra förslag skadar inte. Rubriken ska tydliggöra budskapet, vara kort och väcka intresse. Använd gärna fyndiga formuleringar, laddade ord eller en oväntad ståndpunkt.

9

För resonemanget framåt

Bygg debattartikeln på en tankegång per stycke. Huvudbudskapet bör löpa som en röd tråd genom hela texten. Komplettera med stödjande delbudskap.

10

Bädda för fortsättning

Artikelns avslutning bör sammanfatta budskapet, uppmana till åtgärder eller ställa någon till svars. Avsluta gärna med en konkret fråga till exempelvis en minister.

11

Välj debattredaktion

Valet av debattforum bör göras med tanke på avsändare, budskap och målgrupp. Genom att följa debatten vet man var och hur olika frågor brukar diskuteras.

12

Ring på förhand

Ring debattredaktören och berätta om er färdiga artikel. Understryk eventuellt nyhetsvärde. Be om snabb respons på överskickad artikel, i synnerhet om den har ett ”bäst-före-datum”.

13

Maximera genomslaget

Följ upp med ett pressmeddelande så snart debattartikeln publicerats och länka till artikeln i sociala medier. Pinga personer som berörs av debatten på Twitter.

14

Vinkla lokalt

Korta ner och skriv om artikeln till flera olika med regional eller lokal anknytning. Med länets eller kommunens namn i rubriken ökar chansen till publicering.

15

Var beredda att svara

Förbered ett ”frågor & svar-dokument” att ha till hands om journalister ringer. Svara snabbt på repliker. De är en inbjudan till att förtydliga budskapet och föra debatten vidare. Vill ni replikera, kontakta redaktören så snart som möjligt.

Några fallgropar

16

För lång text

Om texten är för lång minskar dess läsvärde och chans till publicering. Det är en konst att fånga krångliga sammanhang i en kortfattad text. Överskrid inte det antal tecken debattredaktören anger. Skriv gärna artikeln i både en lång och en kort version.

17

Bakgrunden i början

En text som börjar med bakgrunden riskerar att tappa läsare på vägen. En bra inledning innehåller huvudbudskapet och sammanfattar artikeln i några meningar. Debattredaktören skriver ofta en egen ingress.

18

Krångligt fackspråk

En artikel med fackspråk och utfyllnadsord blir tungläst. Språket ska vara lätt att förstå, med korta meningar och tydliga resonemang. Bildspråk och praktiska exempel är användbara verktyg.

19

För många budskap

Om artikeln tar upp många frågor försvagas huvudbudskapet och läsbarheten försämras. Då ökar också risken för att artikeln refuseras. Fokusera på ett budskap och formulera det tydligt.

20

Fel tonläge

Använd inte en nedlåtande ton när ni bemöter motståndares argument eller skriver repliker. Det minskar er trovärdighet. Ironi missuppfattas ofta och personangrepp tyder på att argumenten tryter.