Bevara lobbyistveckan!

Dagens Industri den 13 juli 2002

Politikerveckan i Visby är en politisk cirkus och en marknadsplats för åsiktsproffs, men det är inte negativt. Det är snarare en viktig påminnelse om att det politiska spelfältet har förändrats. Lobbying har blivit en viktig påverkanskanal för de resursstarka organisationerna. Men organisationer som inte har kunnat delta i Visby ska inte misströsta, goda argument och engagemang vinner i längden.

Det började helt anspråkslöst med att Olof Palme 1968 höll tal från ett lastbilsflak i Visby. Det kallas fortfarande politikerveckan i Visby, men nu börjar politikernas sommartal till väljarna allt mer att hamna i skymundan. Parallellt kämpar detta valår dryga fyrtiotalet intresseorganisationer om att föra ut sina budskap till hundratalet församlade politiska journalister.

Almedalsveckan har alltså utvecklats till en politisk plattform för lobbyister, och kritiken är starkare än någonsin.
”Professionella pr-byråer hjälper intresseorganisationer att föra ut sina budskap i Visby”, beklagar sig exempelvis socialminister Lars Engqvist i en intervju.
”Almedalen har blivit en politisk cirkus”, sammanfattar han.

Visst är det en politisk cirkus och en marknadsplats för åsiktsproffs. Men varför ser Lars Engqvist detta som ett problem? Tvärtom anser vi att Almedalsveckan är en nyttig påminnelse för oss alla om att det politiska spelfältet har förändrats i grunden under de senaste åren.

Journalisterna i Almedalen möter en armé av professionella informatörer och kommer nog att reflektera en hel del kring behovet av källkritik. För den breda allmänheten är det ofta oklart på vilka initiativ olika nyheter har tillkommit. Men i medierapporteringen från Visby kommer det säkert att framgå tydligt vem som är avsändare av de olika budskapen.

Intresseorganisationerna i Almedalen bedriver en öppen opinionsbildning och lobbying. Förhoppningsvis kan insikten om öppenhetens fördelar sprida sig till deras inhyrda pr-konsulter. På så sätt kan öppenhetsidealet också nå fram till dessa professionella uppdragslobbyisters mer hemlighetsfulla lobbykunder.

Politikerna i Almedalen blir handfast påminda om att ekonomiska resurser kan köpa politiskt inflytande via professionell opinionsbildning. Det är i första hand resursstarka särintressen som har råd att prioritera en närvaro i Visby. Men problemet är inte att de resursstarka lobbar, utan alla de som inte lobbar.

Det är bra för demokratin att fler och fler särintressen blir allt bättre på att framföra sina budskap. Det allmänintresse som politikerna ska tjäna är ju inget annat än summan av alla särintressen.

Ju fler företrädare för olika åsiktsriktningar som gör sina röster hörda, desto bättre blir underlaget för en allsidig debatt och kloka politiska beslut.

Samtidigt ska ingen tro att det råder jämlika förutsättningar för deltagande på den politiska marknaden. Vissa ekonomiskt svaga intressen behöver politikernas hjälp att göra sig hörda. Organisationsstödet är ett sådant instrument. Det breda allmänintresset kan också försvaras av myndigheter som Konsumentverket, Konkurrensverket och Naturvårdsverket. Dessutom behöver riksdagsledamöterna själva ökade utredningsresurser!

Almedalen i all ära – men för en intresseorganisation med begränsade ekonomiska resurser finns det bättre alternativ än att åka till Visby och lobba. Budskapsträngseln är alldeles för stor redan i dag och varken antalet politiker eller antalet journalister kan förutspås öka nämnvärt. Därför är det betydligt viktigare för särintressena att agera i samband med riksdagens allmänna motionstid i oktober, när partierna lägger fast sina ståndpunkter i olika sakfrågor.

Inte heller är det nödvändigt att anlita professionella lobbyister för att påverka politiska beslut. Goda argument och stort engagemang är och förblir betydligt viktigare än en tjock plånbok.

Patrik Westander
Henrik Westander
Westander Publicitet & Påverkan

Debattartiklar 2002