Därför bör Sverige inte backa om hållbarhetsredovisning

Svenska Dagbladet den 14 maj 2018

Betydligt färre företag ska omfattas av kravet på en årlig hållbarhetsredovisning, kräver allianspartierna med stöd av Sverigedemokraterna. Detta skulle leda till att svenska företag går miste om en möjlighet att vinna konkurrensfördelar, uppfattas som mer attraktiva och i slutänden bli mer lönsamma, skriver Anders Wennerstrand och Hanna Berheim Brudin på pr-byrån Westander.

Vilka svenska företag ska omfattas av kravet på en årlig hållbarhetsredovisning? Den striden har blossat upp igen sedan riksdagens civilutskott krävt att regeringen ska mildra den nya lagen.

I dagarna har vi börjat se de första hållbarhetsredovisningarna som tagits fram sedan lagen började gälla. I dag berörs företag som uppfyller två av tre huvudkriterier, där ett är att de ska ha minst 250 anställda. Men nu kräver de borgerliga partierna i civilutskottet, med stöd av Sverigedemokraterna, att gränsen ska ändras till 500 anställda i linje med EU:s minimikrav. Med dagens regler omfattas ungefär 1 600 svenska företag. Om regeringen går på utskottets linje skulle det bara handla om ett hundratal, enligt justitiedepartementet.

Att jobba med hållbarhet och sammanfatta arbetet i en hållbarhetsrapport har på ganska kort tid blivit självklart för de allra flesta stora svenska företag. En eventuell uppluckring av lagstiftningen lär knappast ändra på det. Men om Sverige ska bli världsledande inom hållbart företagande är det helt fel väg att gå.

Huvudargumentet från motståndarna i civilutskottet är att Sverige inte ska ställa högre krav på sina företag än det EU-direktiv som lagen bygger på. Det skapar enligt ledamöterna onödiga kostnader för företagen och skadar deras konkurrenskraft.

Det är ett bakvänt resonemang, som bygger på en bakåtsträvande syn på hållbarhetsredovisning som en onödig pålaga. Man bortser helt från de värden som skapas både för det enskilda företaget och för samhället i stort, och som kan stärka Sverige i den globala konkurrensen.

I dag har allt fler företag sett den stora affärsnyttan med att ställa om till en mer hållbar verksamhet. Att vilja ta hand om planeten och människorna på den är inte längre reserverat för folkvalda och aktivister, det är i högsta grad ett strategiskt val för företagsledare som vill nå bättre lönsamhet.

Nyligen kartlade konsultfirman Boston Consulting Group över 300 globala storbolag utifrån deras arbete med miljö, sociala frågor och antikorruption. De topprankade bolagen visade sig också ha i genomsnitt fyra procentenheter högre vinstmarginal än de bolag som var medelmåttiga på hållbarhet. En uppmärksammad metastudie från universitetet i Oxford visade häromåret hur ett stort antal akademiska forskningsresultat stöder tesen att hållbarhet och lönsamhet går hand i hand. Det blir därmed allt svårare att hävda motsatsen.

Men kan man inte arbeta lika ambitiöst med hållbarhet utan att släppa en rapport en gång om året? Kanske det. Men en bra hållbarhetsredovisning är ingen pliktskyldig årlig avrapportering, utan ett styrmedel för att ständigt förbättra verksamheten. I dag måste hållbarheten vara integrerad i företagets strategi. Redovisningen blir då ett verktyg för att förverkliga strategin, knyta hållbarhetsarbetet till affären, sätta mätbara mål samt blottlägga brister och utmaningar. På så sätt kan den sätta i gång såväl interna som externa processer med syftet att skapa ett mer framgångsrikt företag.

En välstrukturerad hållbarhetsredovisning ger också värdefullt stoff till företagets kommunikation under hela året. Företag som kommunicerar kring hållbarhet stärker varumärket, inspirerar andra och driver hållbarhetsarbetet framåt. Enligt arbetslivspanelen Manpower Work Life är möjligheten att bidra till ett bättre samhälle tre gånger viktigare än lönen när vi väljer arbetsgivare. Allra tyngst väger detta för unga människor. Företag som inte tar den här utvecklingen på allvar får svårare att rekrytera framtidens nyckelpersoner.

Electrolux, ett av Sveriges stora internationella varumärken, fick i höstas pris för årets bästa hållbarhetsredovisning av tidningen Aktuell Hållbarhet. Motiveringen var att rapporten på ett effektivt sätt visade hur koncernens hållbarhetsprioriteringar leder till såväl affärsnytta som samhällsnytta. ”Redovisningen är ett verktyg att få med sig alla att sluta upp bakom de mål och löften som presenteras där”, slog Henrik Sundström, vice president på Electrolux och ansvarig för rapporten, fast i tidningens segerintervju.

Det börjar bli svårt att tänka sig ett stort, framgångsrikt företag som inte sätter mål för hållbarhetsarbetet, följer upp målen och berättar om åtgärderna. Där bakåtsträvare ser hållbarhetsredovisningen som en administrativ börda ser allt fler moderna företagsledare en lönsam arbetsmetod. Det finns heller inga krav på exakt hur rapporten ska utformas, utan varje organisation kan skräddarsy sin rapport för att göra den så användbar som möjligt för just dem.

Att Sverige går före med vassare lagkrav än andra europeiska länder är inget konstigt. Vi har ofta tagit ledartröjan för att driva på förändring när det gäller allt från att förbjuda barnaga till att kräva säkerhetsbälten i bilen. Det har lett till större samhällsnytta än om vi bara hade siktat på att uppfylla ett minimikrav.

De företag som har lobbat för att vingklippa lagen om hållbarhetsredovisning borde i stället koncentrera sig på att få ut så mycket affärsnytta som möjligt av sitt hållbarhetsarbete. Sverige har alla möjligheter att bli en global ledare inom hållbart företagande. På så sätt kan svenska företag vinna konkurrensfördelar, uppfattas som mer attraktiva och i slutänden bli mer lönsamma. Vi borde lägga vår energi på att prestera bättre, i stället för att försöka sänka ribban.

Anders Wennerstrand, seniorkonsult, Westander Hållbarhet
Hanna Berheim Brudin, affärsområdeschef, Westander Hållbarhet

Debattartiklar 2018

Visa fler