Därför misslyckas opinionsbildningen mot främlingsfientlighet

Dagensmedia.se den 12 januari 2015

Opinionsbildningen mot främlingsfientlighet når inte fram till människor med främlingsfientliga åsikter. Mer kraft måste läggas på att vinna debatten om invandringens kostnader och samhällsnytta, skriver Kristoffer Housset, pr-konsult på Westander.

För en tid sedan genomförde pr-byrån Westander ett seminarium om opinionsbildning mot främlingsfientlighet. Samtalet åskådliggjorde ett viktigt problem med opinionsbildningen i frågan: oförmågan att nå fram till målgruppen.

Vilken är då målgruppen? För att kunna svara på det måste vi först konstatera att främlingsfientliga åsikter inte har uppstått i och med Sverigedemokraternas inträde i riksdagen. I stället handlar det om djupt rotade värderingar som är spridda överallt i samhället. Ungefär en tredjedel av svenska folket anser att ”det finns för många utlänningar i Sverige” (36 procent 2009 enligt SOM-institutet). Det är hela denna grupp som opinionsbildningen mot främlingsfientlighet bör riktas mot. Vi måste släppa den fixering vid Sverigedemokraterna som ständigt placerar dem i debattens centrum.

För att framgångsrikt minska främlingsfientliga attityder bör man undvika att peka finger och komma med anklagelser om rasism. Dessutom krävs en förståelse för målgruppens behov och värderingar. Saknas den förståelsen går det inte att formulera framgångsrika budskap och strategier. Att man starkt ogillar målgruppens åsikter gör inte att det går att bortse från detta faktum.

En annan intressant uppgift kan vi läsa i SVT:s vallokalsundersökning 2014. Hela 52 procent av Sverigedemokraternas väljare anser att ”den egna ekonomin” har mycket stor betydelse för valet av parti. Det placerar dem i topp bland partierna, tillsammans med Moderaterna.

Samtidigt har antalet artiklar i svenska medier som handlar om invandringens kostnader fördubblats de senaste tio åren. Samhällsdebattens fokus på invandringens kostnader snarare än samhällsnytta bidrar till att fler uppfattar invandringen som ett hot mot den egna ekonomin och mot välfärden.

En nyckelfråga för den som vill opinionsbilda mot främlingsfientlighet är därför att vinna debatten om invandringens kostnader och samhällsnytta. Det finns mycket som talar för att invandring långsiktigt bidrar till ekonomisk utveckling. OECD kom tidigare i år med en rapport som visade att de statsfinansiella effekterna av invandring är positiva i nästan alla OECD-länder, däribland Sverige. Sverige har också klarat den ekonomiska krisen bättre än andra europeiska länder, samtidigt som vi har haft en mer generös flyktingpolitik.

Det främsta skälet till att Sverige bör välkomna människor från andra delar av världen är så klart inte ekonomiskt. Människor som flyr från krig och förföljelse ska ha en självklar rätt till en fristad oavsett om de är samhällsekonomiskt lönsamma eller inte. Men det finns ingen motsättning mellan rätten till asyl och en ekonomisk analys som också lyfter fram samhällsnyttan. Den som vill opinionsbilda effektivt mot främlingsfientlighet kan inte bortse från den utbredda missuppfattningen om att invandringen främst är kostsam.

Främlingsfientlighet gör Sverige till ett sämre land för oss alla. Främlingsfientligheten underminerar förtroendet människor emellan, skapar konflikter och leder till ett slöseri med kompetens.

Många företag och organisationer skulle enkelt kunna visa på positiva effekter av invandring i sin verksamhet, vare sig det handlar om rekrytering, affärsmöjligheter, medlemstillströmning eller något annat.

Fler företag och organisationer borde aktivt opinionsbilda mot främlingsfientlighet. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något.

Kristoffer Housset, pr-konsult Westander

Debattartiklar 2015

Visa fler