”Inför uppförandekod för lobbyister”

Svenska Dagbladet den 12 maj 2020

Lobbying med dolda kunder kan vilseleda både allmänheten och politikerna. Riksdagen bör införa en uppförandekod för pr- och lobbykonsulter, skriver Mikael Persson och Patrik Westander på pr- och lobbybyrån Westander.

Var det resursstarka finansiärer, dolda bakom pr- och lobbykonsulter, som hjälpte Nyamko Sabuni fram till partiledarposten? Svenska Dagbladets politikreporter Annie Reuterskiöld ställer frågan i en omfattande granskning byggd på ett drygt 20-tal intervjuer med insatta personer bland annat inom Liberalerna och på en namngiven pr-byrå.

Källorna ger den samlade bilden att pr-byrån har varit aktiv i partiledarkampanjen. Om någon betalade för tjänsterna är oklart. Sekretessen kring den aktuella byråns kunder är mycket stark, tydligen även internt. ”Ibland vet inte konsulten vem som i slutänden är beställare”, säger en källa på pr-byrån.

Är detta ett problem? Ja, bara misstanken om att demokratiskt beslutsfattande påverkas av dolda lobbykunder är skadlig för demokratin. Trots många år som pr- och lobbykonsulter kan vi själva bara ana hur omfattande problemet med dolda kunder är, inte minst eftersom forskning, debatt och medial granskning av lobbyismen är ovanlig och försvåras av hemlighetsmakeriet.

Lobbying är i sig inte något negativt – det är tvärtom en viktig del av demokratin. Lobbying handlar om att påverka politiska beslut genom dialog med beslutsfattare och via bredare opinionsbildning. Om många gör sina röster hörda blir debatten mer allsidig samtidigt som politikerna får bättre beslutsunderlag. Det främsta demokratiska problemet är inte de som lobbar, utan alla de som inte lobbar.

Professionella pr- och lobbykonsulter, som Westander och de två namngivna pr-byråerna i Svenska Dagbladets granskning, kan bidra till demokratin genom att ge råd till företag och organisationer om hur de kan delta i samhällsdebatten. Samtidigt kan vi riskera att underminera demokratin om vi accepterar lobbying med dolda kunder.

I dag kan företag och organisationer anlita pr- och lobbykonsulter som levererar deras budskap utan att ange vem som har betalat och därmed är den egentliga avsändaren. Den typen av lobbying med dolda kunder kan vilseleda både allmänheten och politikerna.

I debatten höjs ibland röster för att riksdagen ska lagstifta om ett så kallat lobbyregister, antingen i form av en ackrediteringslista för lobbyister till riksdagen eller i form av en databas där förtroendevalda ska registrera sina kontakter med lobbyister.

Vi tror att ett lagstadgat lobbyregister kan skapa fler demokratiska problem än det löser. Ett sådant register kan göra det svårare att komma i kontakt med politiker, begränsa möjligheten att utan offentlig exponering framföra synpunkter till förtroendevalda samt skapa en gräddfil för registrerade lobbyister. Det är också ungefär dessa argument som riksdagsmajoriteten brukar framföra mot införandet av ett lobbyregister.

Vi menar att riksdagen i stället bör demokratisera lobbyismen genom att införa en frivillig uppförandekod för pr- och lobbykonsulter. Vi är själva övertygade om att det skulle räcka med frivillighet, om initiativet kom från riksdagens sida. Pr-byråerna skulle välja att ansluta sig för att de månar om sina varumärken.

En möjlig uppförandekod, som Westander redan följer, skulle kunna utformas så att pr-byråerna åtar sig att:

  1. Alltid berätta vem som är uppdragsgivare när kontakt tas för att informera eller påverka en tredje part, till exempel en journalist eller en beslutsfattare.
  2. Redovisa alla pågående lobbyuppdrag på sina hemsidor, för att möjliggöra insyn och medial granskning.
  3. Aldrig medverka till trollkampanjer, exempelvis användande av anonyma läsarkommentarer och fejkade eller anonyma konton i sociala medier.

Samtidigt som uppförandekoden motverkar lobbying med dolda kunder är det viktigt att den värnar om rätten att fritt bilda opinion, ta kontakt med politiker och påverka politiska beslut. Alltför långtgående öppenhetskrav skulle kunna vara skadliga för demokratin. För pr-branschen handlar det därför om att hitta en balans mellan öppenhet och integritet.

Det huvudsakliga syftet med en sådan uppförandekod är att politikerna ska få veta vem som är den egentliga avsändaren till de budskap som framförs av pr- och lobbykonsulterna. Självpåtagna öppenhetskrav skulle dessutom uppmuntra till medial granskning av pr-branschen. Slutligen skulle öppenhetskraven underlätta för myndigheter som vill undvika möjliga intressekonflikter med hemliga uppdragsgivare när de upphandlar en pr-byrå.

Det ideala vore förstås om pr-byråerna själva såg till att öka öppenheten. Tyvärr finns inga tecken på att branschen är vare sig redo eller villig att själv ta ansvar för de demokratiska problem som lobbying med dolda kunder skapar. Vår slutsats är att ett initiativ behöver komma från riksdagen för att en uppförandekod ska bli tillräckligt långtgående.

De parlament som likt Europaparlamentet ackrediterar lobbyister kopplar normalt detta till en uppförandekod. Vårt förslag är att riksdagen inför en uppförandekod som enbart gäller för pr- och lobbykonsulter och inte omfattar någon motprestation från riksdagens sida.

Riksdagsstyrelsen skulle konkret kunna utforma uppförandekoden i en dialog med pr- och lobbybranschen. Riksdagsförvaltningen kan därefter administrera en sida på riksdagens hemsida där det framgår vilka konsultföretag som har anslutit sig. Medierna får därmed ökade möjligheter att granska den professionella lobbyismen.

I ett eventuellt nästa steg skulle riksdagen kunna besluta att myndigheter och statliga företag enbart kan upphandla kommunikationstjänster från konsultföretag som har valt att ansluta sig till uppförandekoden.

Vi vill uppmana riksdagens talman Andreas Norlén att ta initiativ till att riksdagen inför en frivillig uppförandekod för pr- och lobbykonsulter. Ett sådant initiativ skulle sannolikt ha brett stöd såväl bland riksdagens ledamöter som hos allmänheten.

Mikael Persson, lobbyansvarig Westander
Patrik Westander, vd Westander

Debattartiklar 2020