Kriget och klimatet kräver nya rekommendationer
Svenska Dagbladet den 10 april 2022
När pandemin slog till ställde hela Sverige effektivt om för att minska dödstalen, efter tydliga rekommendationer från Folkhälsomyndigheten. Den ryska diktaturens invasion av Ukraina och klimatkrisen innebär ett lika stort behov av rekommendationer för att minska Putins krigskassa och klimatutsläppen, skriver pr-konsulter från Westander klimat och energi.
Den ryska krigsmaktens grymheter i Ukraina fortsätter. Nyheter om bombningar av civila sjukhus och bostäder har nu följts upp av övertygande rapporter om att civilklädda och bakbundna människor skjutits i bakhuvudet. Putins angrepp på det ukrainska folket visar behovet av att så snabbt som möjligt få stopp på kriget.
Samtidigt fortsätter klimatkrisen. FN:s klimatpanel släppte i veckan en rapport som understryker vikten av att utsläppen halveras till 2030, om världen ska kunna begränsa uppvärmningen till högst 1.5 grader. Dessvärre ökade de globala koldioxidutsläppen 2021 och var på den högsta nivån någonsin, enligt en rapport från Internationella energirådet IEA. Redan nu dör människor av torka, översvämningar och oväder på grund av klimatförändringarna, och ökad uppvärmning kommer leda till ökade konflikter och fler flyktingar.
Både klimatkrisen och den ryska diktaturens krigsövergrepp drivs av en och samma sak – fossila bränslen som olja och naturgas. Cirka 80 procent av världens energiproduktion har fortfarande fossilt ursprung enligt IEA.
Putins krigskassa är kraftigt beroende av intäkter från olja och naturgas. Hälften av Rysslands exportintäkter kommer från fossila bränslen och cirka 20 procent av landets BNP utgörs av energiexport.
Därför behöver vi göra så mycket vi kan för att minska förbrukningen av olja och naturgas. Alla bidrag har betydelse och ju mer vi gör, desto mindre pengar får Putin och desto bättre möjligheter får vi att mildra klimatkrisen.
IEA gick nyligen ut med ett 10-punkts-program för hur regeringar och invånare i utvecklade länder som Sverige kan minska sitt beroende av olja på bara några månader. Bland åtgärderna som IEA föreslår finns ökat arbete hemifrån, lägre hastighetsbegränsningar, bilfria söndagar i städer och billigare kollektivtrafik. Åtgärderna skulle minska efterfrågan av olja motsvarande förbrukningen av alla bilar i Kina.
Vid sidan av oljan exporterar Ryssland även stora mängder naturgas, cirka 40 procent av EU:s fossilgas kommer från Ryssland. Den har därmed en avgörande betydelse för att förse européer på kontinenten med värme och el. Det innebär att ju mer el Sverige kan exportera till Europa, desto mindre blir beroendet av rysk gas.
Nästan hälften, 48 procent, av elproduktionen i de grannländer vi är direkt sammanknutna med i elsystemet baseras på fossila källor som kol, olja och gas. För varje TWh el vi kan exportera minskar klimatutsläppen med cirka 600 000 ton, enligt en rapport från Nätverket Vindkraftens klimatnytta, där Westander klimat och energi är samordnare. Vår nuvarande elexport på cirka 25 TWh minskar därmed utsläppen med motsvarande nästan en tredjedel av Sveriges territoriella utsläpp.
När pandemin började svepa över världen för drygt två år sedan visade Sverige och många andra länder hur snabbt vi kunde ställa om vid en kris. Vi höll avstånd, slutade umgås i större grupper, arbetade hemifrån och undvek kollektivtrafik. I Sverige var framgångsreceptet tydliga rekommendationer från regeringen och ansvariga myndigheter.
Pandemin var en sorts samhällskris, kriget i Ukraina och klimatkrisen är två andra. Den död och det lidande som de senare kriserna innebär gör det mer än försvarbart att införa nya rekommendationer.
Vi föreslår att regeringen och relevanta myndigheter tar kriget i Ukraina och klimatkrisen på samma stora allvar som man gjorde med pandemin, och inför rekommendationer för att minska beroendet av fossila bränslen som olja och gas. IEA:s 10-punktsprogram är en bra utgångspunkt och regeringen kan exempelvis komma med följande rekommendationer:
- Sänk hastigheten på motorvägar med 10 km/h.
- Arbeta om möjligt hemifrån tre dagar i veckan.
- Bilpoola mer för att minska mängden bilkörning.
- Undvik tjänsteresor med flyg när det finns rimliga alternativ.
- Sänk inomhustemperaturen i bostäder och på arbetsplatser.
Putin är beroende av intäkter från olja och gas, men genom att ändra vårt vardagsbeteende kan vi snabbare få stopp på den ryska diktaturens krigsövergrepp i Ukraina. Den minskade förbrukningen av olja och gas skulle dessutom mildra den akuta klimatkrisen. Svenskarnas insatser under pandemin visade att vi kan ställa om när det är kris. Försvarsminister Peter Hultqvist och klimat- och miljöminister Annika Strandhäll: Det är kris, låt oss ställa om igen.
Jessica Henryson, affärsområdeschef
Daniel Hirsch, pr-konsult
Westander klimat och energi