Lobbyregister kan bli demokratiproblem

Resume.se den 9 juli 2015

Ett lagstadgat lobbyregister riskerar att skapa fler demokratiska problem än det löser. Riksdagen kan i stället demokratisera lobbyismen genom att införa en frivillig uppförandekod för pr- och lobbykonsulter. Det skriver Frida Blom och Patrik Westander på Westander.

I debatten kring lobbyismen höjs ibland röster för att riksdagen ska lagstifta om ett så kallat lobbyregister. Det är ofta oklart exakt vad som menas med ett sådant register. Några tänker sig en sorts ackrediteringslista för lobbyister som ger tillträde till riksdagen, medan andra menar ett register där våra förtroendevalda ska anteckna vilka kontakter de har med lobbyister.

Vi tror att ett lagstadgat lobbyregister kan skapa fler demokratiska problem än det löser. Ett sådant register kan göra det svårt och byråkratiskt att komma i kontakt med politiker, begränsa möjligheten att utan offentlig exponering framföra synpunkter till förtroendevalda samt riskera att skapa en gräddfil för registrerade lobbyister.

Lobbying är i sig inte något negativt – det är tvärtom en viktig del av demokratin. Lobbying handlar om att påverka politiska beslut genom direktkontakter med beslutsfattare och genom opinionsbildning via medierna. Om många gör sina röster hörda blir debatten mer allsidig samtidigt som politikerna får bättre beslutsunderlag. Det främsta demokratiska problemet är inte de som lobbar, utan alla de som inte lobbar.

Professionella pr- och lobbykonsulter kan bidra till demokratin genom att ge råd till företag och organisationer om hur de kan delta i samhällsdebatten. Men tyvärr genomsyras stora delar av pr-branschen av ett överdrivet hemlighetsmakeri som också skapar demokratiska problem.

I dag kan företag och organisationer anlita pr- och lobbykonsulter som levererar deras budskap utan att ange vem som har betalat och därmed är den egentliga avsändaren. Den typen av lobbying med dold uppdragsgivare kan vilseleda både opinioner och politiker.

Samtidigt bör det understrykas att en total öppenhet från pr-byråernas sida kring varje enskild lobbyaktivitet inte heller är önskvärd. Alltför långtgående öppenhetskrav riskerar att begränsa rätten att fritt bilda opinion och ta politikerkontakter, något som skulle skada demokratin. För pr-branschen handlar det därför om att hitta en balans mellan öppenhet och integritet.

Helt klart är dock att pr-branschföreningen Precis, som organiserar större delen av branschen, har hamnat snett i utformningen av sitt etiska regelverk. Deras regler innehåller inga som helst krav på att pr-byråer öppet ska redovisa sina lobbyinguppdrag.

Mot den bakgrunden är det naturligt att riksdagen överväger åtgärder, men det vore olyckligt om politikernas val landade på ett lagstadgat lobbyregister. I stället kan riksdagen demokratisera lobbyismen genom att införa en frivillig uppförandekod för pr- och lobbykonsulter. Vi är själva övertygade om att det skulle räcka med frivillighet, om initiativet kom från riksdagen. Pr-byråerna skulle ansluta sig för att de månar om sina varumärken.

En möjlig uppförandekod, som Westander redan följer, skulle kunna utformas så att pr-byråerna åtar sig att:

1. Redovisa alla pågående lobbyinguppdrag på sina hemsidor.
2. Alltid berätta vem som är uppdragsgivare när kontakt tas för att påverka en tredje part, till exempel en journalist eller en beslutsfattare.
3. Aldrig medverka till falska gräsrotskampanjer, exempelvis användande av anonyma läsarkommentarer och fejkade konton i sociala medier.

Det huvudsakliga syftet med en sådan uppförandekod är att politikerna ska få veta vem som är den egentliga avsändaren till de budskap som framförs av pr- och lobbykonsulterna. Andra positiva konsekvenser av en uppförandekod är att den skulle uppmuntra till medial granskning av pr-branschen samt underlätta för myndigheter som vill undvika möjliga intressekonflikter med hemliga uppdragsgivare när de upphandlar en pr-byrå.

Det ideala vore förstås om pr-byråerna själva tog sitt demokratiska ansvar, men pr-branschföreningen Precis visar i dag ingen som helst vilja att öka öppenheten. I det läget vill vi ändå uppmana riksdagen att säga nej till ett lagstadgat lobbyregister och i stället införa en frivillig uppförandekod för pr- och lobbykonsulter.

Frida Blom, lobbyansvarig
Patrik Westander, vd
Pr- och lobbyföretaget Westander

Debattartiklar 2015

Visa fler