Öppen lobbying är positivt

Finanstidningen den 6 december 2001

Demokratin är den stora förloraren på hemlighetsmakeriet inom lobbyverksamheten, skriver Patrik och Henrik Westander.

Så har det hänt igen. Med Folke Rydéns dramadokumentär Påtryckaren i SVT i måndags förstärks allmänhetens negativa uppfattning om pr-byråernas verksamhet. Tyvärr har branschen förtjänat skumraskstämpeln. Ansvaret vilar tungt på de pr-företag som bedriver lobbying i det fördolda. Konsekvensen av hemlighetsmakeriet är att lobbying generellt uppfattas som ”dold maktutövning”, likställs med ”manipulation” utförd av ”professionella smusslare” och är något man ”misstänker” eller ”anklagas för”.

Detta är djupt olyckligt. Öppen lobbying är ju något positivt. Det främsta problemet är inte de som lobbar, utan de som inte gör det. Den deltagande demokratin behöver mer lobbying, inte mindre. Däremot är det givetvis fullständigt oacceptabelt att vissa företag och organisationer inte vågar eller vill stå för sina lobbykampanjer, utan via mindre nogräknade pr-byråer försöker bilda opinion och påverka beslut i hemlighet. Det är en demokratisk angelägenhet att politiker, medier och allmänheten får veta vem som är den egentliga avsändaren av ett budskap.

Tyvärr accepteras lobbying i det fördolda av större delen av pr-branschen. De pr-byråer som försvarar sådan lobbying är samma företag som utan urskiljning säljer sig själva som legoknektar till högstbjudande åsiktsarmé. Demokratin är den stora förloraren på hemlighetsmakeriet. Om den faktiska avsändaren av ett budskap av något skäl vill mörka sin lobbying, måste pr-byrån ha ryggrad nog att backa ur samarbetet!

Nu måste principen om öppen lobbying också bli en del av pr-branschföreningen Precis etiska regler. Demokratin kräver en sådan öppenhet. Varför gör inte pr-branschföreningen det?

Patrik Westander
Henrik Westander

Debattartiklar 2001