”Öppenhet skulle värna säkerhetsintressen”

Ett tydligt krav på pr-byråerna att öppet redovisa sina lobbyuppdrag skulle både stärka transparensen i det politiska beslutsfattandet och värna svenska säkerhetsintressen. Det skriver Frida Blom och Patrik Westander i en slutreplik.

När pr-branschen är som bäst bidrar den till ökat samhällsengagemang och bygger broar mellan olika samhällsintressen. Vi är stolta över att vara pr-konsulter, glada över att det nu finns tidigare svenska statsministrar på tre olika pr-byråer och positivt överraskade av att två branschkollegor valde att replikera på vår debattartikel ”Ställ högre krav på öppenhet i pr-branschen”.

Allan Åberg, ordförande i pr-branschföreningen Precis, ifrågasätter varför vi vill reglera just konsulterna och skriver att ”konsulter i vår bransch agerar i första hand rådgivare till sina kunder”. Han har helt rätt med ”i första hand”.

Men riksdagens uppförandekod för pr- och lobbykonsulter behöver även kunna hantera de situationer då pr-branschen är som sämst. Det är när någon aktör anlitar en pr-byrå för att påverka politiska beslut utan att det framgår vem som ligger bakom.

Pr- och lobbykonsulter som själva påverkar politiska beslut med dolda kunder riskerar att underminera demokratin. Med dolda avsändare riskerar politiker, myndigheter, media och andra att föras bakom ljuset av intressen som de aldrig ser skymten av.

Annika Sundström, partner och chef för public affairs på Narva Communications, skriver att riksdagens uppförandekod för pr- och lobbykonsulter ”riskerar att bli ett slag i luften”. I stället för att fokusera på konsulternas roll vill hon hellre belysa andra typer av påverkan.

Båda våra branschkollegor lyfter också fram att Precis redan har vägledande normer, vars mest långtgående öppenhetskrav är formulerat så här: ”Medlemsföretag får inte avsiktligt vilseleda kring vilka intressen företaget företräder. Att kontakta intressenter under falska förespeglingar, till exempel genom att utge sig för att vara journalist, är inte förenligt med dessa normer.”

Den låga öppenhetsambitionen i Precis ”vägledande normer” bär prägel av en strävan efter konsensus, med minsta gemensamma nämnare som resultat. För att effektivt motverka lobbying med dolda kunder tror vi att riksdagens uppförandekod för pr- och lobbykonsulter behöver ligga betydligt närmare de tre punkterna i Westanders självpåtagna öppenhetskrav.

Ingen av de två replikerna berör de bekymrade tankar som tidigare försvarsminister Peter Hultqvist (S), nu ordförande i försvarsutskottet, framför i riksdagsmotionen PR-byråer och konsulter i riksdagen (2022/23:1345). Vår egen sammanfattande formulering – ”budskap med dolda avsändare kan även hota svenska säkerhetsintressen” – passerade också okommenterad.

Westander har flera gånger de senaste åren tackat nej till förfrågningar från företag med kinesiska eller ryska ägare. I dag kan vi inte veta i vilken grad exempelvis den kinesiska telekomindustrin och den ryska energiindustrin anlitar svenska pr-byråer.

Tack vare tidningen Dagens Media fick vi 2011 veta att Israels utrikesdepartement hade anlitat en svensk pr-byrå. I dag kan vi inte veta om något land har anlitat svenska pr-byråer för att påverka den svenska opinionen kring koranbränningar och eventuella blasfemilagar.

Gerhard Schröder tog efter den politiska karriären styrelseuppdrag i ryska energibolag och bidrog till att sätta Tyskland i ett beroendeförhållande till Ryssland. I dag kan vi inte veta om tidigare svenska politiker går utländska intressen till mötes genom sina uppdrag som pr-konsulter.

Vi som är i pr-branschen behöver lyfta blicken. Ett tydligt krav på pr-byråerna att öppet redovisa sina lobbyuppdrag skulle både stärka transparensen i det politiska beslutsfattandet och värna svenska säkerhetsintressen.

Frida Blom, tf byråchef, Westander
Patrik Westander, vd, Westander