Så kan vaccinationskampanjen lyckas

Arbetet den 10 december 2020

En ny massvaccinering kommer att pröva svenskarnas förtroende för både myndigheter och läkemedelsbolag. Kunskap och öppenhet behöver prägla diskussionen. Det skriver Johan Lindahl, hälso- och forskningsexpert på pr-byrån Westander.

I takt med att flera läkemedelsföretag redovisar framgångar för sina vaccin mot covid-19 närmar vi oss en ny vaccinationskampanj från svenska myndigheter.I bästa fall kan en sådan kampanj leda till att alla personer över 18 år får möjlighet att vaccinera sig under det första halvåret 2021. Ett ljus har tänts i tunneln för vårt nedsläckta samhälle, frågan är bara om tillräckligt många svenskar kommer att vilja vaccinera sig.

Sverige har ett gynnsamt utgångsläge med en stor generell vaccinationsvilja. Över 97 procent av alla barn deltar exempelvis i barnvaccinationsprogrammet, en mycket hög siffra internationellt sett. Samtidigt finns en stor tveksamhet inför en kommande vaccinationskampanj.

SVT:s Agenda presenterade nyligen en Novusundersökning som visar att en fjärdedel av svenskarna inte vill vaccinera sig. Av dem anger nio av tio personer potentiella biverkningar från vaccinet som främsta orsak.

Deras oro är begriplig. Förra gången en pandemi drabbade Sverige var 2009-2010. Snabbt följde en massvaccinering av över fem miljoner svenskar.

Syftet var gott: att skydda befolkningen från ett helt nytt influensavirus som svepte över världen. Men i början av 2010 kom rapporter från Finland om att ovanligt många drabbades av den sällsynta sjukdomen narkolepsi.

I dag vet vi att vaccinet Pandemrix orsakade narkolepsi hos minst 350 barn och unga i Sverige.

Den erfarenheten har satt djupa spår i samhället och myndigheterna behöver ta människors oro på stort allvar.

I slutändan blir det upp till var och en av oss att väga risken mot samhällsnyttan och ta ställning till om vi vill kavla upp ärmen och ta emot ett stick.

För äldre och personer i riskgrupper kan avvägningen mellan risk och egennytta te sig förhållandevis enkel. Samtidigt verkar det uppenbart att vi inte kommer att få stopp på pandemin om inte många fler än så väljer att vaccinera sig.

Särskilt utmanande kommer det bli att motivera den yngre delen av befolkningen att vaccinera sig, som i regel drabbas mildare av covid-19.

Kunskap och öppenhet bör vara ledord i kommunikationen från såväl läkemedelsbolag som myndigheter. Tre aspekter är särskilt viktiga:

1. Var öppna med kunskapsläget. Läkemedelsföretagen har ett stort ansvar att öppet redovisa hur studierna har gått till och vilka biverkningarna hittills har varit. Myndigheterna å sin sida bör vara glasklara i sina rekommendationer och tydligt förklara varför det är viktigt att så många vaccinerar sig.

2. Var tydliga och tillgängliga. Vaccinationskampanjen behöver en förtroendeskapande motsvarighet till Anders Tegnell: en tydlig talesperson som kommunicerar löpande i media, svarar på alla de svåra frågorna och är mycket tillgänglig för journalister.

3. Underlätta valet för unga. Myndigheterna behöver kommunicera med unga på de plattformar där de är aktiva. De behöver också göra det lätt för dem att vaccinera sig den dag det kan bli dags, exempelvis genom att involvera gymnasieskolan och erbjuda vaccination på skoltid.

En ny massvaccinering kommer i grunden att pröva svenskarnas förtroende för de företag som utvecklar våra läkemedel, för den sjukvård som hanterar dem och för de myndigheter som har det yttersta ansvaret om något skulle gå fel.

Ett sådant förtroende kan bara byggas upp genom kunskap, öppenhet och offentlig diskussion.

Johan Lindahl
Hälso- och forskningsexpert, pr-byrån Westander

Debattartiklar 2020

Visa fler