”Ställ öppenhetskrav på den snabbväxande pr-branschen”

I dag kan aktörer som inte själva vill synas anlita svenska pr-byråer för att påverka politiska beslut. Den nya lobbyutredningen bör föreslå att riksdagen kräver att pr-byråerna öppet redovisar sina lobbyuppdrag, skriver Frida Blom och Patrik Westander på pr-byrån Westander.

Regeringen har tillsatt en ny lobbyutredning. Beslutet kom veckan efter Stefan Löfvens besked om att han ska gå i de tidigare statsministerkollegorna Göran Perssons och Carl Bildts fotspår och även han bli pr-konsult. En parlamentariskt sammansatt kommitté ska bland annat ”överväga om det finns behov av att ytterligare stärka transparensen i det politiska beslutsfattandet genom en reglering som ställer krav på transparens och insyn i kontakter mellan politiska beslutsfattare och lobbyister”.

Beslutet är vältajmat, valet att tillsätta en parlamentarisk sammansatt kommitté är klokt och utredningsdirektiven är föredömligt öppna. Den nya utredningens överväganden är inte minst relevanta för de många pr-byråer som i dag accepterar lobbying med dolda kunder, där en aktör anlitar en pr-byrå för att påverka utan att det framgår vem som ligger bakom. Med dolda avsändare riskerar politiker, myndigheter, media och andra att föras bakom ljuset av intressen som de aldrig ser skymten av.

Den svenska pr-branschen växer snabbt. Enligt den senaste statistiken från SCB har antalet anställda i pr-branschen mer än fördubblats sedan landets tidigare statsminister Göran Persson 2007 gjorde sitt uppmärksammade karriärbyte och blev pr-konsult. Antalet anställda på ”konsultbyråer avseende företags pr och kommunikation” är numera hela 4 215 personer.

Långt ifrån alla Sveriges pr-konsulter jobbar med lobbying, det vill säga påverkan av politiska beslut, men många av oss gör det. Lobbying är en viktig del av demokratin. Som pr-konsulter kan vi bidra till demokratin genom att ge råd till företag och organisationer om hur de kan delta i samhällsdebatten. Samtidigt kan vi riskera att underminera demokratin om vi accepterar lobbying med dolda kunder.

Budskap med dolda avsändare kan även hota svenska säkerhetsintressen. Historiskt har både rysk energiindustri och kinesisk telekomindustri anlitat svenska pr-byråer. Tidigare försvarsminister Peter Hultqvist (S), nu ordförande i försvarsutskottet, skriver i riksdagsmotionen PR-byråer och konsulter i riksdagen att pr- och lobbykonsulter ”kan också anlitas för att påverka relationen mellan svenska staten och utländska försvarsindustriintressen”.

I dag kan vi exempelvis inte veta om något av de 57 länder som nyligen fördömde Sverige efter koranbränningarna har anlitat en svensk pr-byrå för att påverka Sverige att återinföra blasfemilagar eller på andra sätt inskränka yttrandefriheten. Är detta ett problem? Ja, bara misstanken om att demokratiskt beslutsfattande påverkas av dolda lobbykunder är skadlig för demokratin.

I debatten höjs ibland röster för att riksdagen ska lagstifta om ett så kallat lobbyregister, antingen i form av en ackrediteringslista för lobbyister till riksdagen eller en databas där förtroendevalda ska registrera sina kontakter med lobbyister. Men ett sådant register kommer inte åt problemet med pr- och lobbykonsulternas dolda kunder.

Ett lobbyregister kan dessutom göra det svårare att komma i kontakt med politiker, begränsa möjligheten att utan offentlig exponering framföra synpunkter till förtroendevalda och skapa en gräddfil för registrerade lobbyister. Det är också ungefär dessa argument som riksdagsmajoriteten brukar framföra mot införandet av ett lobbyregister.

Den nya lobbyutredningen bör i stället föreslå att riksdagen kräver att pr-byråerna öppet redovisar sina lobbyuppdrag. Riksdagen kan stärka transparensen i det politiska beslutsfattandet genom att införa en uppförandekod för pr- och lobbykonsulter.

En sådan uppförandekod kan enklast utformas som tre krav. För det första åtar sig pr-byråerna att alltid berätta vem som är uppdragsgivare när kontakt tas för att informera eller påverka en tredje part, till exempel en journalist eller en beslutsfattare. För det andra åtar de sig att redovisa alla pågående lobbyuppdrag på sina hemsidor, för att möjliggöra insyn och medial granskning. Slutligen åtar sig pr-byråerna att aldrig medverka till trollkampanjer, exempelvis användande av anonyma läsarkommentarer och fejkade eller anonyma konton i sociala medier.

Alltför långtgående öppenhetskrav skulle samtidigt kunna vara skadliga för demokratin. Det främsta demokratiska problemet är inte de som lobbar, utan alla de som inte lobbar. Om många gör sina röster hörda blir debatten mer allsidig samtidigt som politikerna får bättre beslutsunderlag. För riksdagen handlar det därför om att ställa välbalanserade öppenhetskrav.

Våra förslag till lobbyutredningen kan sammanfattas i tre punkter. Utredningen bör föreslå:

1. Att riksdagen inför en uppförandekod som enbart gäller för pr- och lobbykonsulter och kräver att de öppet redovisar sina lobbyuppdrag. Politikerna behöver få veta vem som är den egentliga avsändaren till de budskap som framförs av konsulterna.

2. Att regeringen beslutar att statliga myndigheter enbart kan upphandla kommunikationstjänster från de företag som har valt att ansluta sig till riksdagens uppförandekod för pr- och lobbykonsulter. På så vis påskyndas anslutningen och myndigheterna kan undvika möjliga intressekonflikter med dolda lobbykunder.

3. Att riksdagsstyrelsen utformar uppförandekoden i dialog med pr- och lobbybranschen. Samtidigt som uppförandekoden motverkar lobbying med dolda kunder är det viktigt att den värnar om rätten att fritt bilda opinion, ta kontakt med politiker och påverka politiska beslut.

Ett tydligt krav på pr-byråerna att öppet redovisa sina lobbyuppdrag skulle både stärka transparensen i det politiska beslutsfattandet och värna svenska säkerhetsintressen.

Frida Blom, tf byråchef, Westander
Patrik Westander, vd, Westander