Större öppenhet med reglerad lobbyism

Göteborgs-Posten den 7 november 2007

Det är uppenbart att PR-branschen inte klarar av att leverera den öppenhet som krävs i ett demokratiskt samhälle. Riksdagen borde pröva en frivillig uppförandekod med tydliga regler för lobbying, skriver Paulo Silva, tidigare sakkunnig för miljöpartiet och numera anställd som PR-konsult.

Göran Perssons övergång från politiken till PR-branschen har initierat en viktig debatt om politisk lobbying i Sverige. Själv har jag nyligen gått samma väg till en ny roll som PR-konsult. Efter några veckor på mitt nya arbete är det två saker som har blivit särskilt tydliga för mig. För det första behövs tydligare regler för oss som haft politiska tjänster och därefter fått någon form av ekonomiska ersättningar. För det andra så står PR-branschen inför en trovärdighetskris om den inte blir mer öppen, demokratisk och får ett tydligt regelverk. Det är inte rimligt att PR-byråer år 2007 ska ha en öppenhet som ett medeltida ordenssällskap.

Lång tid inom politiken ger många politiska kontakter. Det blir väldigt naturligt att ringa till politiker och tjänstemän i olika politiska partier för att träffas över en lunch eller skicka över ett underlag. Dessa tidigare kontakter är värdefulla för att följa diskussioner, förslag, processer och personförändringar. Att veta vem man ska kontakta, i vilket ärende och med vilken typ av information är grundläggande för all politisk lobbying. Men har man också kunskaper från regeringskansliet och riksdagen inifrån är det också möjligt att utforma egna förslag så att de passar in i de verktyg som politiker och tjänstemän arbetar med såsom regleringsbrev, instruktioner, propositioner och budget för att ge några exempel.

Öppen påverkan
Att ta steget från en politisk tjänst till PR-branschen ger därmed stora möjligheter att påverka, men denna påverkan måste ske öppet och reglerat.

Europaparlamentet, det brittiska parlamentet och USA:s kongress har tydliga krav på öppenhet och registrering av lobbyister. I Sverige saknas en reglering av förhållandet mellan förtroendevald och lobbyist. I stället har PR-branschorganisationen Precis tagit fram en uppförandekod som beskriver medlemsföretagens uppförandekod när de utför sitt arbete mot folkvalda.

Det mest långtgående öppenhetskravet är att ”I en aktiv kontakt med tredje part då syftet är att påverka denna tredje part – till exempel en journalist eller beslutsfattare – bör dock PR- konsultföretaget vid anmodan redovisa vem uppdragsgivaren är”. Varför bara vid ”anmodan”? Branschorganisationen Precis tycker dessutom att det ska vara fritt fram att fungera som rådgivare till företag och organisationer som vill påverka politiska beslut i hemlighet. När JKL:s vd Anders Lindberg (SvD 26/9) säger ”Vi kan inte kommentera vad vi gör och vad vi inte gör” så ökar knappast trovärdigheten för branschen.

Bra att frågan lyfts
Riksdagen behöver besluta om en tydlig reglering av branschen, då det är uppenbart att branschen själv inte klarar av att leverera den öppenhet som krävs i ett demokratiskt samhälle. I en riksdagsmotion skriver den moderata gruppledaren Lars Lindblad att professionella lobbyister borde kunna ackrediteras till riksdagen, ungefär som journalister gör i dag. Det är bra att någon lyfter frågan i riksdagen, men det krävs mer för att branschen ska bli mer öppen.

Riksdagen borde, liksom EU-kommissionen nu föreslår för samtliga EU-institutioner, pröva en frivillig uppförandekod med tydliga regler för lobbying. Genom att riksdagen kontrollerar efterlevnaden så ges en trovärdighet till systemet. Vid varje givet lobbytillfälle borde lobbyister, öppet redovisa vilka de arbetar för och med vilken fråga, utan att först få en fråga. Dessutom borde branschen, för att skapa demokratiskt transparens, redovisa uppdragsgivare och vilken fråga som man arbetar med öppet på sin webbplats. Denna öppenhet är praxis på Westander, men det är knappast något som kännetecknar PR-branschen.

Jämlik påverkan
I händelse av att få PR-byråer skulle välja att ansluta sig till riksdagens uppförandekod kan regering och riksdag ställa krav på PR-byråerna när statliga företag och myndigheter upphandlar PR-tjänster.

En annan viktig fråga när det gäller lobbying är resursojämlikheten, mellan stora företag och små organisationer. Även här skulle riksdagen och regeringskansliet kunna göra en insats för att främja mer jämlika möjligheter att påverka. Redan i dag anordnar riksdagen varje år tvådagarsutbildningar för journalister. Kurserna handlar om ”hur man hittar nyheterna och kontaktvägarna i riksdagen”. På samma sätt skulle riksdagen och även regeringskansliet kunna ordna kurser i politisk påverkan till ett självkostnadspris. Detta skulle inte utjämna resursojämlikheten, men kan bidra till att förbättra situationen.

Bättre beslut
Lobbyismen är här för att stanna, såväl i form av PR-byråer som allt skickligare påtryckarorganisationer. Påverkan kommer alltid att utövas i en eller annan form och är en del av vår demokrati. Att riksdagens ledamöter och regeringsföreträdare får synpunkter från utomstående aktörer om frågor som de har att hantera leder dessutom till ett bättre beslutsfattande. En reglering av dem som hjälper till att förmedla budskapet ger därför ett öppnare och mer demokratiskt samhälle.

Paulo Silva
PR-konsult

Debattartiklar 2007