Sju av tio vill tvinga lobbyfirmorna till öppenhet
Sju av tio svenskar tycker att riksdagen bör kräva att pr- och lobbyfirmor öppet redovisar sina lobbyinguppdrag. Det visar en ny Sifoundersökning beställd av pr-byrån Westander. Två riksdagsledamöter, från olika politiska läger (mp och m), har nu lagt motioner som förespråkar ökad öppenhet vid lobbying.
73 procent av svenskarna anser att riksdagen bör kräva av pr- och lobbyfirmor att de öppet redovisar sina lobbyinguppdrag. Bara 11 procent är emot förslaget, medan 16 procent inte har någon åsikt.
– En stor majoritet anser att det måste bli tydligare vem som är avsändare av lobbyingkampanjer. Vi lobbyister måste också kunna ställas till svars för vår verksamhet, säger pr-byrån Westanders vd Patrik Westander.
Såväl EU-parlamentet som USA:s kongress har tydliga krav på öppenhet och registrering av lobbyister. Också Tyskland och Litauen har regler för lobbying, samt delvis Danmark och Luxemburg. I Sverige har däremot alla initiativ till reglering av lobbying hittills röstats ned i riksdagen.
Under riksdagens nyligen avslutade allmänna motionstid har i år två ledamöter – Lars Ångström (mp) och Lars Lindblad (m) – lagt motioner som från olika utgångspunkter förespråkar ökad öppenhet vid lobbying.
Den nya undersökningen visar att andelen som vill ställa öppenhetskrav på lobbyisterna varierar mycket litet över blockgränserna. Andelen är 76 procent bland såväl borgerliga som socialistiska väljare, medan den sjunker markant till 63 procent bland dem som inte uppgett några partisympatier.
Sifoundersökningen är baserad på telefonintervjuer med 1.000 personer under perioden 3-6 oktober 2005. Följande fråga ställdes: ”Det blir allt vanligare med professionella lobbyister, dvs konsulter som hjälper sina uppdragsgivare att påverka politiska beslut. Tycker du att riksdagen bör kräva att pr- och lobbyfirmor öppet redovisar sina lobbyinguppdrag?”
”Ja” svarade 73 procent, fördelade på ”mycket bra förslag” (41 procent) och ”ganska bra förslag” (32 procent). ”Nej” svarade 11 procent, fördelade på ”ganska dåligt förslag” (8 procent) och ”mycket dåligt förslag” (3 procent). ”Tveksam, vet ej” svarade 16 procent.