Om Paris, ökade och minskade utsläpp samt förnybarhetsrådet

12 – 18 juni 2015

Viktigast inför Paris enligt G77-förhandlare: finansiering, anpassning och transparens
Veckans klimatnyheter fick i veckan en pratstund med Juan P. Hoffmaister, en av FN:s huvudförhandlare för G77 + Kina i klimatförhandlingarna i Paris i december. Juan var på besök i Stockholm, och vi passade bland annat på att fråga vilka utmaningar han ser som viktigast att hantera under toppmötet.

– Först och främst finansieringsfrågan. Nu har vi visserligen Gröna Klimatfonden med cirka 11 miljarder dollar på plats, men då måste vi börja diskutera skala, tillförlitlighet och parternas tillgång till de medel som finns tillgängliga.

Två andra frågor som Juan Hoffmaister såg som viktiga var dels transparens i såväl förhandlingsprocessen som i de åtgärder som stater tar på sig att genomföra, dels anpassning till de klimatförändringar som redan är ofrånkomliga. På frågan om hur han kände inför toppmötet i december svarade Juan att han känner sig försiktigt optimistisk.

Läs hela intervjun med Juan längst ner i Veckans klimatnyheter.

 

Utsläppen av koldioxid ökade 2014
Koldioxidutsläppen minskar i EU-länderna – men Sverige uppges gå emot trenden. Förra året ökade de svenska utsläppen med 0,2 procent, enligt en ny rapport från Eurostat som Dagens Nyheter skriver om.

De preliminära siffrorna från EU:s statistikbyrå Eurostat visar att EU-ländernas koldioxidutsläpp från fossila bränslen minskade med 5 procent mellan 2013 och 2014. Sverige är en av sex som länder gick emot minskningstrenden. Den svenska ökningen med 0,2 procent motsvarar 80.000 ton koldioxid. Uppgifterna kommer som en nyhet för Naturvårdsverket.

– Enligt våra preliminära siffror har alla växthusgaser i Sverige minskat mellan 2013 och 2014. Det beror på att 2014 var väldigt varmt, vilket ledde till en minskad användning av el och fjärrvärme. Men vi baserar våra beräkningar på olika statistikprodukter, säger Hanna Brolinson, handläggare för utsläppsstatistik på Naturvårdsverket.

Läs artikeln i Dagens Nyheter

 

Utsläppen från lastbilar minskade med 57 000 ton
Lastbilarna i Sverige körde 666 000 mil mindre 2014 jämfört med året innan, vilket innebär att utsläppen av växthusgaser minskade med 57 000 ton. Men genom att köra på biodrivmedlet ED95 i stället för diesel skulle utsläppen kunna minska med 3,4 miljoner ton. Det visar nya beräkningar från etanolföretaget SEKAB.

– Den tunga trafikens klimatpåverkan har inte minskat i samma takt som personbilarnas, till stor del eftersom regeringen inte har prioriterat lastbilarnas utsläpp. Lastbilsflottan måste bli avsevärt effektivare och snabbare ställa om till förnybara drivmedel som exempelvis etanol, säger Lena Nordgren, biodrivmedelsexpert på SEKAB.

Läs pressmeddelandet från SEKAB

Läs relaterad kommentar från Lena Nordgren, SEKAB: ”Utsläppen från lastbilar minskar äntligen, men det behöver gå snabbare”

 

Träffpunkt förnybart och Miljömålen i Westanders trädgård i Almedalen
Onsdagen den 1 juli har vi fokus på förnybar energi, miljömål och klimatpolitik i Westanders trädgård på Södra kyrkogatan 13 i Visby. Välkomna!

Klockan 09.00–13.00 arrangeras ”Träffpunkt förnybart” av Förnybarhetsrådet och nätverket 100% förnybart. Fyra seminarier under rubrikerna Förnybar union, Förnybar generation, Förnybar innovation och Förnybar kommission följs av lunchmingel. Medverkar under förmiddagen gör representanter för EU-kommissionen, EU-parlamentet, energikommissionen, energibranschen, ungdomsorganisationer och innovatörer.

Klockan 13.00–15.00 berättar klimat- och miljöminister Åsa Romson om de tre uppdragen inom miljömålsområdet. Annika Helker Lundström, Nationell Miljömålssamordnare för näringslivet diskuterar miljömål med näringslivets aktörer. Maria Wetterstrand, ordförande för Miljömålsrådet berättar om sitt arbete. Anders Wijkman, ordförande för Miljömålsberedningen diskuterar en framtida klimatlag med företrädare från akademi, förvaltning och näringsliv.

Läs mer om Träffpunkt förnybart på Förnybarhetsrådets webbplats

Läs mer om miljömålsseminariet i Almedalskalendariet

 

Keep it in the ground
Torsdagen den 2 juli, klockan 17.00 arrangerar civilsamhället, däribland Greenpeace, Naturskyddsföreningen, WWF och flera andra organisationer KEEP IT IN THE GROUND – DEMO Almedalen på Stora torget.

Läs mer om eventet

 

Övriga klimatnyheter:

Svenska Dagbladet: Inga sanktioner i Paris klimatavtal

Europaportalen: Framgång: EU klarar förnybart mål

Göteborgs Universitet: Ökad koldioxidhalt i luften begränsar växters näringsupptag

Naturvårdsverket: Ny undersökning om allmänhetens attityder till klimatlösningar

Supermiljöbloggen: Allt fler socialdemokrater vill låta Vattenfalls kol ligga kvar i marken

TeknikDygnet: Fler beslutsfattande kvinnor miljövänligare?

Lunds Universitet: Förödande för klimatet att mäta framgång i tillväxt

Dagens Nyheter: Skogsrester blir syntetisk bensin

SVT, Nyheter: Rekordlåga elpriser – kan hamna under noll

Hemmets Vän: Rika länders kolkraft skapar hunger i Afrika

Energimyndigheten: Stor satsning på billigare och effektivare biodrivmedel

Supermiljöbloggen: Hawaiis nya mål: 100 procent förnybart till 2045

Svenska Dagbladet: Isabella Lövin: ”Vi sitter i en rävsax med tidigare investeringar”

Dagen: Franciskus höjer rösten om miljön och klimatet

Klimatsmart: Konsumenter vill köpa från företag som tar klimatansvar

Stockholms universitet: Marina däggdjur hjälper till att observera haven

Treehugger: Morocco pledges to ax fossil fuel subsidies

SVT, Opinion: Gudrun Schyman: ”Vi riskerar att vakna upp till en värld vi var med och förstörde”

Dagens Nyheter, Debatt: Återvinningsbranschen: ”Förbjud förbränning av osorterade sopor”

Dagens Nyheter, Debatt: Representanter för förnybar energi-branscher och Fores:  ”Vi saknar skarpa förslag för gröna omställningen”

Dagens Arena: MP-debattörer: Bygg staden tät och klimatsmart

Svenska Dagbladet, Brännpunkt: Elin Götmark, Skydda skogen: ”Nej, skogsskövling är inte bra för klimatet”

Svenska Dagbladet, Brännpunkt: Skogsindustrierna: Stora utsläpp av koldioxid undviks

Interview with Juan Hoffmaister, lead negotiator on Adaptation and Loss & Damage for G77 and China within the UNFCCC

What is your sentiment on the upcoming climate summit COP21 In Paris in December?
I am cautiously optimistic. The main reason for that is that I see a great deal of commitment from all the countries involved in the process – including USA, China, Poland, etcetera. I sense a true engagement in trying to find solutions. I also think that we have learned a lot since Copenhagen. Because, we have actually set up a number of stepping stones for managing the process up until COP21. In Copenhagen, we did not even have that. Also, I think that the leadership that the French government is exercising with the support of the government of Peru and so many other dedicated officials has proven to be key. It is not that they are better than earlier hosting countries, it’s just that they have learned from earlier mistakes and making sure they are not repeated. This means ensuring transparency, clarity in process, opportunity to be heard – when it comes to these issues, I think that we are in good hands. However, at the end of the day the eventual success of COP21 in Paris will depend on whether or not countries are prepared to do things differently this time around – and that is not going to depend on the French or on the process, that is going to depend on countries.

What do you think are the three most important issues to manage in order to call COP21 a success?
First of all, finance. It continues to be an enabler or barrier, and the truth is that the better we understand what needs to be done on a global scale we also get a better understanding of the price tag. So let’s not fool ourselves, this matter needs to be dealt with. As we speak, an international funding system called the Green Climate Fund, or GCF, is being operationalized. Between now and the end of the year, the GCF is mobilizing roughly 11 billion dollars that were raised last year. Now, whether that amount is sufficient to start working is open to debate, but at least we have that platform, which is something we didn’t have in Copenhagen. That is one of the stepping stones that I talked about earlier. Now we have to start talking about scale of resources, predictability and access to the GCF. The object of the GCF is to actually help initiating system shifts towards low carbon economies.

The second issue is transparency, both in terms of rigid commitments that are formally put on paper and also in the form of flexible information that is accessible to everyone. For this, there needs to be a common system in place that enables all parties to see that the other ones are doing what they have committed to, and which enables us to assess whether we are on the path to achieving our goals. The problem is, how do you do that in a way that respects national sovereignty and the priorities of different countries. For a lot of countries, climate change is only one of a number of potential systemic crises.

Third is how to deal with the set of impacts that we are already locked in for. A lot of these impacts are irreversible – at least on a human time-scale – such as reduced capacity for food production, loss of estate, forest degradation, etcetera. Putting in place the necessary measures for dealing with adaptation as well as loss and damage connected to the climate change we now know that we are already committed to, that will be key.

Is there a window of opportunity for civil society to engage in the discourse leading up to COP21 in Paris?
I think that there are opportunities like that, however it is also important to manage and be realistic about the expectations on the effect that discourse will have on the negotiations. At this point, not even big nations can come along and make any major changes to any treaty drafts.
Nevertheless, I think that civil society have a major role to play in making sure that nations are actually sticking to their commitments and being as ambitious as they can be, because that cannot be taken for granted.

If you were to address the Swedish delegation going to COP21 – what is the most important contribution that a small country like Sweden can make during the summit in Paris?
The most important thing that Sweden can do is to be the stakeholder that enables discussions with the parties that are not considered your friends in the negotiations. Because it is very easy to talk to your friends, to talk to your neighbors. But to talk to a stakeholder that has a radically different stance than you, but that needs to be at the table during the negotiations – that’s the real challenge. Being that bridge is something that Sweden has proven to be able to do before, and from that perspective I think that you have been in wonderful hands with regards to Ambassador Anna Lindstedt.

Brief biography of Juan
Juan started working with natural disasters as a teenager, working in his first rehabilitation project after Hurricane Mitch (that went through Central America in 1998 and killed 4000 people). Since then he has been dealing with humanitarian issues and disaster recovery in different forms. He moved in to development issues and gradually started working with adaptation to climate change.
He did his bachelor’s in Canada, his undergraduate studies in environmental policy and law in the US, and his Master’s degree at the Stockholm Resilience Centre. Since then he has been working full-time as head negotiator on climate change adaptation and loss & damage for the G77 + China. He is employed as an advisor in multilateral collaborations at the Bolivian ministry of foreign affairs. He is also the co-chair of the Adaptation committee, one of the bodies under the UN and tasked with providing leadership and policy coherence on adaptation issues throughout the whole of the UN system.

Veckans klimatnyheter 2015

Visa fler