EU:s omnibuspaket är fel väg för näringslivet

Enligt rådande tidsplan ska beslut om förslaget fattas redan den 26 februari, utan nämnvärd konsultation med representanter från näringsliv och civilsamhälle i medlemsländerna. Detta riskerar att leda till en rad oönskade konsekvenser, skriver ledande företrädare från näringsliv och organisationer.

Just nu stormar det hållbarhetspolitiska havet i Europa. USA, en viktig partner i både handel och globalt klimatarbete, ritar om spelplanen genom att införa tullar på viktiga varor och lämna Parisavtalet. Samtidigt har EU-kommissionen öppnat upp för att revidera redan klubbad hållbarhetslagstiftning i syfte att minska byråkratin och stärka konkurrenskraften.

De senaste åren har EU jobbat hårt för att hjälpa företag att ställa om till mer hållbara affärsmodeller och främja gröna investeringar. Centrala regelverk som EU:s taxonomiförordning, direktivet om företags hållbarhetsrapportering (CSRD) och direktivet om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet (CSDDD) har tillsammans lagt ett robust spelfält för näringslivets omställning. Regelverken utgör viktiga verktyg för att förmå företag att ta ansvar för sin påverkan på klimat och mänskliga rättigheter.

I november 2024 aviserade Ursula von der Leyen att EU-kommissionen vill minska regelbördan för företag genom att revidera både befintliga och kommande regelverk i ett så kallat omnibuspaket. Enligt rådande tidsplan ska beslut om förslaget fattas redan den 26 februari, utan nämnvärd konsultation med representanter från näringsliv och civilsamhälle i medlemsländerna.

Detta riskerar att leda till en rad oönskade konsekvenser.

Företag och investerare behöver långsiktiga spelregler. Det ramverk för hållbart företagande som taxonomin, CSRD och CSDDD utgör har gett näringslivet en tydlig stomme att förhålla sig till. Många företag har redan gjort stora investeringar för att anpassa sig till de nya kraven. Att hastigt ändra dessa regler skapar stor osäkerhet och kan leda till att företag avvaktar med nödvändiga hållbarhetssatsningar.

Dessutom försämrar den snabba kursomläggningen förutsägbarheten för investerare. I ett gemensamt uttalande varnar över 200 finansiella aktörer för att en omfattande revidering av EU:s hållbarhetsregler kan äventyra unionens konkurrenskraft.

Ett av huvudargumenten för omnibusförslaget är att det ska minska den administrativa bördan för företag. Vi ser en risk för motsatt effekt – ökade kostnader och ökad arbetsbörda för efterlevnad. Ett annat argument för omnibuspaketet är att det skulle göra EU:s regelverk mer flexibelt och mindre sårbart för internationella handelskonflikter. Detta ser vi som en riskabel strategi.

EU:s styrka i globala handelsförhandlingar har länge varit att unionen står fast vid sina höga standarder för hållbarhet och mänskliga rättigheter. Oöverlagda ändringar skulle snarare försvaga EU:s position och göra det lättare för andra aktörer att driva igenom avtal som gynnar kortsiktiga ekonomiska intressen – på bekostnad av hållbarhet och rättvisa konkurrensvillkor. Konkurrenskraft skapas av den som leder utvecklingen.

För att stärka Europas konkurrenskraft och accelerera näringslivets klimatomställning bör EU-kommissionen:

1. Skjuta upp beslutet om omnibusförslaget för att möjliggöra en omfattande och inkluderande dialog med alla relevanta intressenter. Beslut som påverkar hela EU:s näringsliv får inte fattas i hast. Det är bra för demokratin att många aktörer kan göra sin röst hörd.

2. Involvera företag med praktisk erfarenhet av hållbarhetsrapportering och due diligence i konsultationsprocessen. Insikter baserade på praktisk erfarenhet är avgörande för att förstå de verkliga effekterna av föreslagna ändringar.

3. Undvika att öppna upp redan förhandlade lagtexter. I stället bör kommissionen fokusera på förenkling genom tydliga och tillgängliga riktlinjer samt delegerade akter. Det skulle möjliggöra en mer effektiv implementering utan att skapa rättslig osäkerhet.

4. Inte sänka hållbarhetsambitionerna. Ingen gynnas av att EU sänker sina hållbarhetsambitioner. Kommissionen måste därför säkerställa att eventuella förenklingar av regelverken inte underminerar möjligheten att uppnå EU:s hållbarhetsmål.

Det råder bred konsensus bland europeiska företag att hållbarhet och konkurrenskraft går hand i hand. Vi välkomnar därför att EU vill göra det enkelt för näringslivet att bira till ett mer hållbart samhälle, men en alltför oöverlagd process riskerar att kasta ut barnet med badvattnet. Kortsiktiga ekonomiska överväganden får inte undergräva det långsiktiga målet om en hållbar och rättvis framtid för både människor och planet.

Som företrädare för svenskt näringsliv och specialister på hållbarhet och mänskliga rättigheter står vi redo att bistå Jessika Roswall och hennes kollegor i EU-kommissionen i arbetet med att stärka EU:s ramverk för hållbart företagande.

Amanda Düsing, styrelseordförande, Blåkläder
Amelie Kvarnström, expert mänskliga rättigheter, Westander
Håvard Grjotheim, ordförande, ScandBook Holding AB
Michael Schragger, grundare och executive director, The Sustainable Fashion Academy samt director, The Scandinavian Textile Initiative for Climate Action
Sandra Atler, jurist och chef för Human Rights and Business Practice, Enact Sustainable Strategies
Sofie Nordström, grundare, Quizrr
Théo Jaekel, människorättsjurist, grundare Jaekel Consulting