Nu behövs debatten om kollektivavtal
Dagenssamhalle.se den 16 februari 2016
I kölvattnet efter Kommunalskandalen är debatten om schyssta villkor på arbetsmarknaden viktigare än någonsin. Fackförbunden måste ta på sig ledartröjan i opinionsbildningen för kollektivavtal, skriver Camilla Björkman och Hanna Berheim på pr-byrån Westander.
Skandalen i Kommunal påverkar hela fackföreningsrörelsen, även om förbundet bara är ett av många. Kommunal har tappat tusentals medlemmar och fackföreningsrörelsens roll i samhället har ytterligare försvagats. Därför är det viktigare än någonsin att fackförbunden tar debatten om kollektivavtal och schyssta villkor på arbetsmarknaden.
I dag saknar mer än en halv miljon anställda i Sverige kollektivavtal. Många av dem arbetar i unga branscher, där det är mer undantag än regel att arbetsgivaren har kollektivavtal. Ett exempel är pr-branschen, där nio av tio byråer ännu saknar kollektivavtal.
Det är oroande. Den svenska modellen bygger på att arbetsgivare och fackförbund tillsammans skapar spelregler på arbetsmarknaden, där kollektivavtal är en viktig beståndsdel. Det leder till samverkan och flexibla lösningar som gynnar såväl anställda som arbetsgivare – en tradition vi ska vara stolta över.
Det saknas inte goda exempel på hur fackliga aktörer försöker påminna om kollektivavtalets betydelse. TCO:s kampanj Like a Swede och PTK:s Knegdeg är två bra exempel. Men både fackförbund och arbetsgivarorganisationer behöver ta denna långsiktiga uppgift på större allvar. Varför inte ta alla tillfällen att förmedla fördelarna med kollektivavtalet?
För oss två, som tidigare har arbetat fackligt, var det en självklarhet att välja ett företag med kollektivavtal när vi bytte bransch. Avtalet innebär till exempel en tydlig årlig löneprocess och rätt till föräldralön, som vid föräldraledighet innebär en extra lön från arbetsgivaren utöver den ersättning som Försäkringskassan betalar ut.
Men den viktigaste förmånen är tjänstepension. En del arbetsgivare erbjuder visserligen tjänstepension utan kollektivavtal. Men den kollektivavtalade tjänstepensionen ger både anställda och arbetsgivare en trygg och enkel lösning som ger mer pension för pengarna. Det kan handla om hundratusentals kronor under ett arbetsliv.
Tyvärr är kunskapen om kollektivavtalade förmåner liten. Bland annat visar en undersökning från PTK att det är en vanlig uppfattning att kollektivavtal framför allt gynnar personer med låga inkomster. Det stämmer inte alls. Kollektivavtal gynnar alla inkomstgrupper, och allra mest höginkomsttagare. Trots detta är det gruppen med höga inkomster som är minst positiva till kollektivavtal. Okunskapen är ett underbetyg för arbetsmarknadens parter, inte minst för de fackförbund som organiserar akademiker.
Redan före Kommunals kris sviktade förtroendet för fackförbunden. Medieakademins förtroendebarometer från februari 2015 visade att endast var tredje svensk har mycket eller ganska stort förtroende för fackförbunden. Mycket talar för att siffrorna vid nästa mätning kan vara ännu lägre.
Andelen som är fackligt anslutna har också dalat, från 77 procent 2006 till 70 procent 2013, enligt statistik från Medlingsinstitutet. Vi ser det som en följd av att fackförbunden inte lyckats visa hur de arbetar för bättre villkor i arbetslivet.
Efter skandalen i Kommunal finns en uppenbar risk att fackförbunden inte vill riskera att sticka ut hakan och därför blir ännu tystare i samhällsdebatten. Det vore mycket olyckligt. Nu är det viktigare än någonsin att få stopp på medlemstappet.
Fler röster behöver höjas för kollektivavtal och schyssta spelregler på arbetsmarknaden. I den opinionsbildningen måste fackförbunden ta på sig ledartröjan.
Camilla Björkman
Hanna Berheim
Westander