Snällhet har dåligt rykte - men vinner mot Trump

Expressen den 22 mars 2025

Vi behöver därför lära oss hur vi kan bli bättre på att agera snällt, och motstå egoistiska impulser när vi känner oss pressade.Vi blir alla förlorare om vi accepterar aggressivitet och hård maktkamp som självklara vägar till framgång, skriver Birger Lycken.

Vinner mobbarna? Är det den starkes rätt som gäller nu?

Vi är många som känner en växande oro när vi hör namnen Donald Trump, Vladimir Putin och Xi Jinping. Auktoritära populister världen över spelar på vår rädsla – och föreslår murar, repression och hårdare straff som lösningen på allt.

Utvecklingen ställer frågor om hur vi människor bäst kan nå våra mål. Hur maximerar vi sannolikheten att få det vi önskar? Kan vi lita på andra, eller måste var och en rädda sitt eget skinn? Vilken mix av tillit och misstro tjänar vi mest på?

I arbetslivet har snällheten länge haft ett dåligt rykte, liktydig med att sopa problem under mattan. Men snällhet handlar inte om mesighet, kravlöshet eller konflikträdsla. Snällhet handlar om att vilja andra väl, och agera därefter. Det är inte ett karaktärsdrag, utan något man gör.

Vi behöver därför lära oss hur vi kan bli bättre på att agera snällt, och motstå egoistiska impulser när vi känner oss pressade.

Och nu växer en motrörelse fram. Plötsligt pratar alla om vänlighet och omtanke, skriver tidningen Kollega i sitt temanummer om snällhet. När Google undersökte vad som förenade deras mest framgångsrika team fann de två avgörande faktorer: att alla fick komma till tals och att medlemmarna brydde sig om varandra.

Och Harvardprofessorn Amy Edmondsons forskning pekar på samma sak: psykologisk trygghet skapar bättre prestationer, färre misstag och mer innovation.

Så hur kan världsledarna vara så framgångsrika, om nu snällhet är så välfungerande? Aggressivitet och hänsynslöshet är uppenbart möjligheter i vår natur. När vi känner oss hotade mobiliserar kroppen för kamp eller flykt, ett välfungerande system skapat under hundratusentals år på savannen.

Och i avsaknad av verkliga livsfaror går larmsignalerna i gång på stort och smått i vår vardag – ett misstag på jobbet, ett stökigt kök eller att dela stad med folk från andra kulturer.

Men vi har också en annan genetisk programmering. Snart sagt allt som skapats av människor är resultatet av ett omfattande samarbete. Att människan på många sätt är naturens mest framgångsrika djurart måste tillskrivas vår enorma samarbetsförmåga – som förutsätter tillit, utgångspunkten att andra vill mig väl.

Problemet i dag är att medier och AI-algoritmer prioriterar konflikter och problem före allt som fungerar.

Ingen klickar på rubriken Miljontals människor gick till jobbet och gjorde sitt bästa. Det är förstås helt rimligt, men skrollandet i mobilen ger ändå en skev bild av världen.

Visst finns det många upprörande handlingar att skildra. Men det betyder inte att vi människor i allmänhet är själviska och känslokalla. Tvärtom: Vi är alla födda med en empatisk förmåga och genetiskt programmerade för ett liv i samarbete och gemenskap med andra. Men det sker inte med automatik, utan bromsas av medielogik och ogrundad rädsla.

Vi behöver därför lära oss hur vi kan bli bättre på att agera snällt, och motstå egoistiska impulser när vi känner oss pressade. I vardagen behövs inte mycket för att sätta fart på den positiva spiralen. Säg hej till kolleger och grannar, slösa med beröm och bjud andra på din energi. Snällhet gör att samarbetet fungerar bättre, såväl på jobbet som vid köksbordet och på föräldramötet. Den som är snäll mot andra blir själv en av de största vinnarna.

Samma logik gäller rimligen världspolitiken. Betyder det att Trump, Putin, och Xi kommer att hamna bland historiens förlorare? Det är inte säkert. Men på lång sikt talar mycket för att människoartens sociala sida kommer att göra att deras aggressiva förhållningssätt förkastas.

Självklart är det svårt att som enskild påverka de stora historiska skeendena. Men vi blir alla förlorare om vi accepterar aggressivitet och hård maktkamp som självklara vägar till framgång.

I stället ökar allas möjligheter ju mer vi väljer snällheten som strategi – att aktivt vilja andra väl och agera därefter.

Av Birger Lycken konsult och föreläsare, Westander, aktuell med boken Från gnäll till snäll. Hur du vinner på att vilja andra väl (Ekerlids Förlag)