”Svenska företag tjänar på att främja mänskliga rättigheter”

Nio av tio svenskar tycker att det är viktigt att företag tar ansvar för mänskliga rättigheter – och fyra av fem kan tänka sig att välja bort produkter från företag med tveksamma arbetsvillkor. Även om EU sänker hållbarhetskraven har svenska företag allt att vinna på att behålla sina ambitioner. Det är inte bara vad framtiden kräver, utan också vad konsumenter och investerare förväntar sig, skriver fem hållbarhetskonsulter från pr-byrån Westander.

Svenskarna förväntar sig att företag arbetar aktivt med mänskliga rättigheter. En ny Verian-undersökning som pr-byrån Westander låtit genomföra visar att nio av tio tycker att det är viktigt med ansvarstagande företag – och att fyra av fem är beredda att bojkotta företag med oschysta villkor i leverantörskedjan. De allra flesta tycker helt enkelt att det är fel att tjäna pengar på att utnyttja människor.

I den andan skapades EU-direktiven CSRD och CSDDD. Genom ökade krav skulle EU se till att fler företag tar ansvar för mänskliga rättigheter och styr kapitalet i en mer hållbar riktning. Hotet om sanktioner spelade roll, förstås, men många företagsledare såg också affärsmöjligheter i att ha kontroll på hela värdekedjan.

Med EU-kommissionens nya omnibusförslag vänder nu kursen tvärt. Reglerna ska bli färre, enklare och billigare att följa – att ta ansvar för hela värdekedjan är alldeles för svårt och dyrt, lyder argumentationen. Problemet är att resonemanget inte håller.

Omnibuspaketet föreslår att företag bara ska riskanalysera direkta leverantörer. Men de största riskerna finns ofta längre bort i leverantörskedjan. Kränkningar av mänskliga rättigheter försvinner inte för att man blundar. Dessutom riskerar små leverantörer i första ledet att drabbas av onödig detaljgranskning.

Visst kostar ansvarstagande. Men vad är priset för att låta bli? Swedwatch har, baserat på EU:s egna siffror, räknat ut att svenska börsbolags kostnad för att uppfylla CSDDD skulle motsvara 0,34 procent av deras genomsnittliga utdelning.

Om fyra av fem svenskar väljer bort företag som kränker mänskliga rättigheter kostar det betydligt mer än så. Medier granskar där riskerna är störst. Att sakna kontroll över leverantörskedjan är en affärsrisk inget seriöst företag bör ta.

Glädjande nog ser vi att flera svenska företag behåller sina ambitioner. De fortsätter att investera i hållbara affärsmodeller, trots osäkerhet kring lagstiftningen. Samtidigt står många företag inför ett vägskäl. Det kan vara lockande att sakta ner förändringstakten – men att tumma på mänskliga rättigheter är att backa i utvecklingen.

Konkurrenskraft skapas genom att ligga i framkant, inte genom att sätta sig längst bak i omnibussen och nöja sig med att följa regelverket. För att fortsätta leda omställningen mot ett mer ansvarsfullt företagande bör svenska företag göra följande:

1. Behåll höga ambitioner
Att lagkraven mildras är inget skäl att sänka ambitionsnivån. Var ett globalt föredöme och fortsätt att ta ansvar för mänskliga rättigheter.

2. Investera i due diligence
En noggrann riskanalys bygger ett starkare företag. Att ha koll på värdekedjan ger stabilitet och konkurrenskraft på en global marknad.

3. Delta i samhällsdebatten
Konsumenter och investerare efterfrågar företag som tar ansvar. Genom att berätta om både era framgångar och utmaningar kan ni utvecklas, stärka varumärket och inspirera andra.

4. Driv internationella standarder
Fortsätt att verka för transparens och krav i leverantörsleden. Det bidrar till att höja lägstanivån globalt.

5. Främja innovation
Hållbarhet och respekt för mänskliga rättigheter är starka drivkrafter för innovation. Att integrera dem i affärsstrategin sporrar affärsutveckling och ökar både lönsamhet och framtidstro.

Oavsett lagstiftning bör svenska företag fortsätta att vara ledstjärnor för ansvarsfullt företagande. Att respektera mänskliga rättigheter lönar sig för både människor och affärer.

Amanda Edfeldt
Amelie Kvarnström
Erik Arroy Elvén
Kajsa Ljungberg
Mattias Falk
Specialister på mänskliga rättigheter, pr-byrån Westander