Klimatet i valet: Skogen

I september går Sverige till val. Parallellt pågår klimatkrisen med oförminskad kraft i hela världen. Hur kommer denna vår tids stora ödesfråga synas i valrörelsen? Westander Klimat och Energi har synat några möjliga klimatrelaterade valfrågor. Hittills har vi avhandlat utbyggnaden av elproduktionen, bensinpriserna och , nu har turen kommit till frågan om hur mycket skog Sverige ska avverka.

Sverige är ett skogsland och skogen har byggt stora delar av vårt välstånd. Den har också potential att bidra till en utfasning av fossila råvaror, eftersom det mesta som i dag görs av olja kan göras av biomassa i stället – till exempel plast, kemikalier och drivmedel.

I nuläget är det inte troligt att skogsskyddet blir en stor valfråga, men kan segla upp i betydelse om något parti eller annan aktör lyckas nå ut med storytelling som väcker känslor. Intellektuella argument väger lätt mot bilder av skogen där du växte upp, som nu har blivit kalhygge. Berättelsen kan också gå åt andra hållet: om vi stoppar avverkningen förlorar jag mitt levebröd.

Partier som kommer vara tongivande i frågan: Moderaterna och Centerpartiet vill skydda mindre skog för att kunna använda den till bioplast och byggnader, och resterprodukterna till biodrivmedel. De kommer möta motstånd främst från Miljöpartiet som förespråkar att mer skog ska få stå kvar.

Argument emot ett starkt skogsskydd:
• Genom att använda skogen för att fasa ut oljan kan vi minska vårt fossilberoende.
• Skog som används till byggnader blir kolsänkor och binder därför koldioxid under mycket längre tid än om träden får stå kvar. Dessutom kan nya träd växa upp och ta upp ännu mer koldioxid under tiden.
• Skogsbruket är hållbart och vi avverkar mindre än återväxten. Det svenska skogsbruk bedrivs mer hållbart än i med de flesta andra länder.
• Skogsindustrin är en viktig näring som ger jobb och bidrar till Sveriges välstånd.

Argument för ett starkt skogsskydd:
• Skogen gör mer nytta för klimatet när den växer. Träd tar upp koldioxid under mycket lång tid och behövs för att motverka den globala uppvärmningen.
• Kalhyggen utarmar artrikedomen i skogarna eftersom naturliga habitat för insekter och djur förstörs.
• Den nya skog som växer upp, består ofta av planterade träd av samma, snabbväxande sort. I skogen behövs olika sorters träd i olika storlekar för att kunna vara hem till en rik fauna.
• Ett starkt ekosystem, med hög grad biologisk mångfald, är mer motståndskraftigt mot klimatförändringar.

Vad vore bäst för klimatet?
Den rena klimatnyttan med skogen, räknat i utsläpp och upptag av koldioxidekvivalenter, är minst sagt komplicerad och innehåller många faktorer, såsom trädets tillväxttakt, värdet av kolsänkor som skapas när vi använder virket till exempelvis bostäder, samt läckage av koldioxid från barmark innan nya plantor hunnit växa upp.

Biologisk mångfald är däremot en fråga som just nu växer i människors medvetande och ett väl uttänkt förslag för att skydda fler arter skulle göra stor klimatnytta.

Andreas Rolfer Wrangö, Westander Klimat och Energi

Prenumerera på nyhetsbrevet Klimatkommentaren! Anmäl dig här.