Klimatet i valet: Utbyggnaden av elproduktionen
I september går Sverige till val. Parallellt pågår klimatkrisen med oförminskad kraft i hela världen. Hur kommer denna vår tids stora ödesfråga synas i valrörelsen? Westander Klimat och Energi har synat några möjliga klimatrelaterade valfrågor. Först ut: Utbyggnaden av elproduktionen.
Elektrifiering av fordon och industrins klimatomställning innebär en ökande efterfrågan på el. Samtidigt kan svensk elexport skapa klimatnytta genom att fasa ut kolkraft i norra Europa. Vi kan egentligen inte producera för mycket el.
Från politiskt håll råder konsensus om att mer el behövs och att den ska vara fossilfri. Däremot finns skiljelinjer i hur elen ska produceras – med mer kärnkraft eller mer vindkraft. Det är en fråga som driver vissa väljargrupper och som redan får stort utrymme inför valet.
Partier som kommer vara tongivande i frågan: M, KD, SD och L är de starkaste kärnkraftsförespråkarna, medan S, MP och C kan driva på för vindkraft. De fyra kärnkraftspositiva partierna vill ha nya tio reaktorer som kan producera 120–140 TWh, medan S-regeringen vill möjliggöra 120 TWh havsbaserad vindkraft. De vindkraftspositiva partierna vill också fortsatta expandera vindkraften på land.
Kärnkraftsförespråkarnas huvudargument:
- Vi måste ha el även när det inte blåser. Kärnkraften påverkas i mycket liten grad av väderförhållanden och kan leverera stabilt även under vindstilla vintermånader.
- Ett starkt beroende av variabel kraft (som sol- och vindkraft) ger höga elpriser under lågproduktionsperioder.
- Små, modulära kärnreaktorer (SMR) kan ge en elproduktion som kan anpassas efter lokala förutsättningar. I dag kan vissa företag i södra Sverige inte få tillräckligt mycket el för att bedriva sin verksamhet.
- Naturen ska inte förstöras av ”stålskogar” (KD), människor vill inte ha vindkraft i sitt närområde.
Vindkraftsförespråkarnas huvudargument:
- Det finns ett befintligt kommersiellt intresse för att bygga vindkraft. Ny vindkraft kan byggas betydligt snabbare och billigare än ny kärnkraft. Varken industrin eller klimatet kan vänta.
- Det blåser alltid någonstans och en trygg elförsörjning kan åstadskommas genom energilager, flexibilitet och vätgas.
- Säkerhetspolitiskt är det viktigt att vi snabbt gör oss oberoende av rysk naturgas och olja. Ju mer utspridd produktion vi har desto mindre sårbart blir energisystemet vid en invasion.
- Vi vill inte ha uranbrytning i Sverige och bör därför inte heller gynna samma miljöförstörande verksamhet i andra länder.
- Kärnkraft är inte så planerbar som förespråkarna hävdar. Kärnkraftverk behöver inte sällan snabbstoppa av säkerhetsskäl, då försvinner snabbt mycket produktion vilket orsakar instabilitet i elnätet.
Vem har rätt?
Båda sidor har argument som stämmer. Vindkraftsförespråkarna behöver trovärdiga svar om planerbarheten och kämpar mot en bild av att vindkraftverk inte är önskvärda av närboende. Att utbyggnaden inte går snabbare beror främst på att kommunerna ofta använder sitt veto mot nya vindkraftsprojekt.
Kärnkraftssidan behöver däremot visa hur ny kärnkraft ska kunna byggas när intresse från näringslivet saknas. Moderaterna har lagt ett förslag om statligt subventionerade kreditgarantier (400 miljarder kronor) för ny kärnkraft och borde få fullt upp med att motivera en så omfattande subvention, när vindkraft kan klara sig utan subventioner och byggas mycket snabbare.
Vindkraftsbranschens problem med lokal acceptans och kommunal tillstyrkan lär också uppstå för kärnkraften om utbyggnaden går från teori till praktik och det ska byggas ut i nya kommuner.
Vad vore bäst för klimatet?
Bäst för klimatet är att Sverige kan elektrifiera industrin och transpoterna samt exportera så mycket fossilfri el som möjligt, för att ersätta kol, gas och olja i Europa. En utbyggnad av land- och kustnära havsbaserad vindkraft samt solkraft är det som snabbt skulle öka Sveriges elproduktion. Det kan kombineras med batterilager och vätgasproduktion för att öka planerbarheten.
För att sätta fart på utbyggnaden behövs sannolikt en bred partipolitisk överenskommelse om ersättningsmodeller till de kommuner som säger ja till ny elproduktion. Tillståndsprocesserna för havsbaserad vindkraft behöver snabbas upp för att inte Sverige ska fortsätta halka efter andra länder. Dessutom finns outnyttjad potential i att bygga mer solkraft, här skulle Sverige behöva en nationell strategi.
Andreas Rolfer Wrangö, Westander Klimat och Energi
Prenumerera på nyhetsbrevet Klimatkommentaren! Anmäl dig här.