Den demokratiske lobbyisten

Finans Vision den 9 mars 2002

Kan en pr-konsult främja demokratin? Ja! hävdar medarbetare på pr-firman Westander Publicitet & Påverkan.
– I takt med att journalister får allt svårare att ”spegla verkligheten och granska makten”, så måste även pr-branschen ta ett demokratiskt ansvar.

”Om medborgarna inte längre litar på medierna är demokratin hotad”, hävdade Agneta Lindblom Hultén, Journalistförbundets ordförande, för en tid sedan. Journalistförbundets strävan efter tillförlitlighet är positiv, men uttalandet är ändå tveksamt. Det måste vara bra för demokratin att medborgarna inte utgör en passiv publik som godtroget slukar allt vad journalister säger.

Det vore till och med direkt farligt för demokratin om allmänheten levde i föreställningen att nyheterna bara innehåller sådant som är av allmänt intresse och noggrant kontrollerat av oberoende journalister på medborgarnas uppdrag. Nyhetsförmedlingens snabba kommersialisering har gjort att tempot ökat på nedbantade redaktioner. Reflektion och källkritik rationaliseras bort. Journalisterna tvingas ofta ägna sig åt mer eller mindre ograverad vidarebefordran av de budskap som serveras av lobbyorganisationer och pr-byråer.

I takt med denna utveckling blir det allt viktigare att också pr-branschen tar på sig ett demokratiskt ansvar. Som pr-konsulter har vi goda kunskaper om hur man genom opinionsbildning via medierna och direktkontakter med beslutsfattare påverkar politiska beslut. Denna kunskap är oerhört viktig för en väl fungerande demokrati. Ju fler som kan och vill påverka, desto bättre. Därför är vi angelägna om att avmystifiera vår egen profession. Vi vill hjälpa våra uppdragsgivare att själva bli goda lobbyister.

Visst finns det problem med lobbyismen. Resursstarka särintressen, som har råd att driva ett långsiktigt lobbyarbete, skaffar sig ofta inflytande på bekostnad av allmänintresset. Dessutom bedrivs lobbying alltför ofta i hemlighet, med dold avsändare. Dessa verksamhetens mörka sidor måste varje lobbyist vara medveten om och förhålla sig till.

Först när vi faktiskt tar dessa problem på allvar och finner effektiva lösningar på dem, kommer media och den breda allmänheten att sluta betrakta oss lobbyister som ”demokratins dödgrävare”, som i lönndom springer de kapitalstarka och slutna särintressenas ärenden. Bara genom att ställa etiska krav på lobbyarbetet kan vi frammana en positiv motbild: ”Den demokratiske lobbyisten.”

Den demokratiske lobbyisten hjälper också de resurssvaga att påverka politiken. Många folkrörelser lever kvar i den gamla tiden, då det reaktiva remissvarandet var den viktigaste kanalen för politisk påverkan. Vi betonar i stället vikten av proaktivitet. I seminarier berättar vi för organisationer hur man bedriver ett effektivt lobbyarbete med begränsade ekonomiska resurser. Det handlar om att via opinionsbildning och samtal med politiker få fram utredningar, påverka utredningsdirektiv och utredningars förslag, att se till att förslagen följs upp och behandlas positivt i riksdagen. Lobbying ska vara tillgänglig för alla, inte bara för de rika. Då bidrar den till mångfald och riksdagen får ett mer allsidigt beslutsunderlag. Det är också därför vi har lagt ut våra egna lobbyingtips på hemsidan.

Den demokratiske lobbyisten bidrar till en öppen och tydlig politisk process. Röststarka särintressen ska inte beläggas med munkavle. Däremot kan ansvarstagande pr-konsulter vägra att företräda företag och organisationer som försöker bilda opinion och påverka beslut i hemlighet. Det är en demokratisk angelägenhet att såväl politiker som media får veta vem som är den egentliga avsändaren av ett budskap. Faktum är att även lobbykampanjerna i allmänhet vinner på öppenhet. En kampanj som beskrivs på hemsidor och i debattartiklar kan inte ”avslöjas” av media. Vi berättar alltid vem som är vår uppdragsgivare för dem vi vill påverka. Våra pågående lobbyuppdrag redovisas fortlöpande på vår hemsida.

Den demokratiske lobbyisten ser också till allmänintresset. För visst är det ett systemfel att organiserade särintressen kan få ett oproportionerligt stort inflytande på politiska beslut. Receptet är inte att försöka försvåra lobbying, utan att statsmakterna aktivt försvarar exempelvis det breda konsumentintresset. Likaså bör allmänintressets främsta representanter – riksdagsledamöterna – få förstärkta utredningsresurser. Men viktigast är ändå att uppmuntra till ett brett engagemang i den politiska processen – mer lobbying! – så att inte bara de starkaste gör sig hörda.

Det är bilden av ”den demokratiske lobbyisten” som har lockat oss att bli pr-konsulter. Vi vill bidra till att fler blir aktiva samhällsaktörer. Vi vill bidra till att stärka demokratin. Vi vill enbart åta oss de uppdrag som vi själva sympatiserar med. Många menar säkert att vi är naiva. Ännu fler tycker förmodligen att vi sticker ut hakan väl långt. Men den risken tar vi.

Patrik Westander, f d oljebolagsdirektör
Olle Schubert, f d journalist
Marie Sälmark, fortfarande konsumentkämpe
Henrik Westander, f d fredsaktivist
Samtliga på Westander Publicitet & Påverkan

Debattartiklar 2002