"Riksdagen bör överväga lagstiftning mot dold lobbying"

Lobbyingkritikerna Daniel Suhonen och Felix Antman Debels målar på DN Debatt (2/10 2012) upp en mörk bild av ex-politiker som agerar ”dubbelagenter” och låter sig köpas av näringslivet för att påverka politiken. Vi håller med om att det finns problem med dold lobbying, men det är inte mindre utbyte mellan ekonomi och politik som stärker demokratin – det är ökad öppenhet, skriver tre pr-konsulter.

Lobbyingkritiker tycks ofta vilja hålla ekonomin och politiken åtskilda. Vi tror tvärtom att ett samhälle mår bra av ett samspel mellan olika intressegrupper och beslutsfattare. Problemet i dag är inte att det finns för många vägar mellan olika grupper i samhället och politiken. Snarare tvärtom. Problemet är att vi saknar tillräcklig öppenhet i det samspelet.

En vanlig uppfattning som vi stöter på är att det i Sverige inte behövs någon lagstiftning som reglerar lobbying. Men Sverige är inte på något sätt immunt mot tveksamma påverkansmetoder, och jämfört med andra länder ligger vi långt efter. Den svenska riksdagen ställer, till skillnad från exempelvis Europaparlamentet och USA:s kongress, i dag inte några öppenhetskrav på professionella lobbyister. Mindre nogräknade pr- och lobbyfirmor kan med andra ord agera i hemlighet och leverera sina uppdragsgivares budskap utan att ange vem som är avsändare. Det finns dessutom inget regelverk för hur personer bör eller kan gå mellan exempelvis pr-branschen och partipolitiken.

Även om det i Sverige saknas lagstiftning inom området finns det sätt att komma tillrätta med problemen. De S-märkta debattörerna Suhonen/Antman Debels frågar sig vad Socialdemokraterna tänker göra för att hindra företag från att påverka de interna politiska processerna. Denna fråga är större än så. I grunden är det bra om företag och andra intressegrupper blir aktiva samhällsaktörer, deltar i debatten och försöker påverka politiska processer. Men ansvaret för att respektera och värna om den öppna demokratiska processen ligger inte bara på de enskilda politiska partierna – ansvaret ligger också på pr-branschen.

Vi som är verksamma i pr-branschen har här en hemläxa att göra. Våra uppdragsgivare betalar stora summor för att få hjälp med att öppna dörrar till politikens finrum och få hjälp med kvalificerad opinionsbildning. För att värna den öppna demokratiska processen har vi på pr-byrån Westander föreslagit att pr-branschen inrättar en uppförandekod för professionella lobbyister. På Westander tillämpar vi sedan starten självpåtagna öppenhetskrav. Vi redovisar alltid våra pågående lobbyuppdrag på vår webbplats, och vi berättar alltid vem eller vilka vi företräder då vi kontaktar en tredje part – till exempel en journalist eller en beslutsfattare – i syfte att påverka denna tredje part.

Med ökad öppenhet blir beslutfattandet mer begripligt och det blir lättare att kritiskt granska de personer som rör sig mellan politik och intressegrupper. Ökad öppenhet gör det möjligt för media att granska spelet bakom de politiska besluten och väljare och konsumenter kan bilda sig en uppfattning på relevanta grunder.

Problemet är alltså inte att det sker ett utbyte mellan politik och näringsliv. Problemet är att det saknas insyn. Vi skulle föredra självreglering även när det gäller pr- och lobbyfirmor, men tycker att riksdagen bör överväga lagstiftning. Hotet om lagstiftning skulle få lobbyföretagen att ställa tydligare öppenhetskrav på sig själva och sina uppdragsgivare. Demokratiminister Birgitta Ohlsson bör därför ta initiativ till en statlig utredning med direktiven att lämna konkreta förslag för att tvinga fram en ökad öppenhet vid lobbying.

Sandro Wennberg, konsult på pr-byrån Westander med bakgrund i Socialdemokraterna
Sofi Klang, konsult på pr-byrån Westander med bakgrund i Miljöpartiet
Mikael Persson, konsult på pr-byrån Westander med bakgrund i Folkpartiet