Riksdagen bör tvinga till öppenhet

Tre av fyra svenskar tycker att riksdagen bör kräva att pr- och lobbyfirmor öppet redovisar sina lobbyinguppdrag, enligt en ny Sifoundersökning beställd av pr-byrån Westander. De värmländska riksdagsledamöterna Ann-Kristine Johansson (s) och Jan-Evert Rådhström (m) bör samarbeta över blockgränserna för att tvinga lobbyfirmorna till ökad öppenhet.

Det blir allt vanligare med professionella lobbyister, dvs konsulter som hjälper sina uppdragsgivare att påverka politiska beslut. Enligt en ny Sifoundersökning anser hela 76 procent av svenskarna att riksdagen bör kräva av pr- och lobbyfirmor att de öppet redovisar sina lobbyinguppdrag. Bara 12 procent är emot förslaget, medan 12 procent inte har någon åsikt.

Andelen som vill ställa öppenhetskrav på lobbyisterna varierar mycket litet över blockgränserna – den är 78 procent bland socialdemokratiska väljare och 76 procent bland moderata väljare – medan andelen sjunker till 66 procent bland dem som inte uppgett några partisympatier.

Den 5 oktober avslutades riksdagens allmänna motionstid. Under femton dagar efter att regeringen lämnat budgetpropositionen får riksdagsledamöterna lämna förslag om allt vad riksdagen beslutar om. En stor andel av motionerna är serverade som utkast av lobbyorganisationer och pr-byråer. Om budskapets avsändare alltid öppet redovisades, skulle detta inte vara något problem.

I grund och botten anser vi att lobbying är att betrakta som något av en demokratisk skyldighet. Politisk påverkan ger beslutsfattarna tillgång till fler vinklingar på problemen och därmed ett bättre beslutsunderlag. Samtidigt är det viktigt att förhålla sig till att det är ett demokratiskt problem, när principen för politiskt beslutsfattande inte bara är den representativa demokratins ”en person, en röst” – utan också lobbyismens ”pengar köper politiskt inflytande”. Dessutom bedrivs lobbying alltför ofta i hemlighet, med dold avsändare.

För snart fem år sedan förmedlade Demokratiutredningen en ensidigt negativ bild av lobbying, men utan att lämna några konkreta förslag gällande hur de demokratiska avigsidorna ska kunna mildras. Juristen Gustav Ahlsson medverkade i en av demokratiutredningens delrapporter och i en uppdaterad och utökad rapport, beställd av pr-byrån Westander, redovisar han hur såväl EU-parlamentet som USA:s kongress har tydliga krav på öppenhet och registrering av lobbyister.

Också Tyskland och Litauen har sådana regler, samt delvis Danmark och Luxemburg. I Sverige har däremot alla initiativ till reglering av lobbying hittills röstats ned i riksdagen. Riksdagspolitikerna går därmed i otakt med sina väljare, att döma av Sifoundersökningens tydliga resultat.

Professionella lobbyister måste ta ansvar för att mildra lobbyismens demokratiska avigsidor. Tyvärr har pr-branschföreningen Precis hittills ignorerat sitt samhällsansvar och i stället utformat normer för att skydda pr- och lobbyfirmornas legoknekteri och hemlighetsmakeri.

Pr-branschföreningen varnar i sina normer för ”överdriven identifikation med uppdragsgivaren” och skriver att pr-byråer ”har i regel inget eget intresse i de frågor som de driver för uppdragsgivares räkning”.

Det mest långtgående öppenhetskravet är häpnadsväckande nog detta: ”I en aktiv kontakt med tredje part då syftet är att påverka denna tredje part – till exempel en journalist eller en beslutsfattare – bör dock pr-konsultföretaget vid anmodan redovisa vem uppdragsgivaren är” (våra kursiveringar).

Branschföreningen vill helt enkelt att det ska vara fritt fram att fungera som rådgivare till företag och organisationer som vill påverka politiska beslut i hemlighet. Det är precis vad pr- och lobbyfirmorna gör – bara ett fåtal redovisar öppet vilka uppdragsgivare som står bakom de lobbyingkampanjer de driver.

Vi menar, i likhet med tre av fyra svenskar, att riksdagen bör kräva att pr- och lobbyfirmor öppet redovisar sina lobbyinguppdrag. Pr-byråerna måste respektera och värna om den öppna demokratiska processen. Det måste bli tydligt vem som är avsändare och professionella lobbyister måste också kunna ställas till svars för sin verksamhet. Vi föredrar självreglering, men tycker att riksdagen bör överväga om måttet nu inte är rågat. Hotet om lagstiftning skulle få lobbyföretagen att ställa tydligare öppenhetskrav på sig själva och sina uppdragsgivare.

De värmländska riksdagsledamöterna Ann-Kristine Johansson (s) och Jan-Evert Rådhström (m) bör lyssna till den breda allmänhet som tvärs över partigränserna vill ställa öppenhetskrav på lobbyisterna och samarbeta för att tvinga lobbyfirmorna till ökad öppenhet. Demokratiminister Mona Sahlin bör snarast ta initiativ till en statlig utredning med direktiven att lämna konkreta förslag för att åstadkomma en ökad öppenhet vid lobbying och dessutom skapa mer jämlika förutsättningar att lobba.

Patrik Westander
Henrik Westander
Westander Publicitet & Påverkan